KTH:s nya superdator
I oktober anländer KTH:s nya superdator till universitetet. Vi pratar om Nordens snabbaste dator för akademiskt bruk som presterar nästan 2 petaflops.
Beräkningstung forskning i Sverige får snart ett välkommet tillskott i form av KTH:s nya superdator som nu är beställd och på väg till lärosätet. Tillgång till den uppdaterade beräkningskapaciteten kommer att erbjudas via Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC.
Pjäsen – som är hela sex gånger snabbare än KTH:s förra superdator Lindgren – ska installeras i oktober. En aktivitet som kommer att åtföljas av test- och intrimning. I full drift ska den nya superdatorn vara i januari 2015.
Hur ser då specifikationen ut? Jo, superdatorn är en Cray XC30 med 1 676 så kallade noder och ett datorminne om 104,7 terabyte.
Investeringen i KTH:s nya superdator – inklusive supportsystem, datalagring och driftskostnader – har en budget om 170 miljoner kronor fördelat över 4 år. Pengarna kommer primärt från SNIC, KTH och industrin.
Superdatorn ska bland annat användas till strömningsmekanik, klimatmodellering, plasmafysik, neurovetenskap, materialforskning och simuleringar på molekylär nivå.
Då den förra superdatorn hette Lindgren efter en hyfsat etablerad svensk författare så kan man gissa att KTH:s parallelldatorcentrum (PDC) fortsätter på det inslagna spåret. Korrekt. Det blir dock inte Bergström eller Strindberg denna gång, utan Beskow. Efter Elsa Beskow.
Superdatorn kommer att fysiskt befinna sig vid KTH:s PDC som ingår i SNIC.
