Nytt sätt att tillverka luktfria och bakteriedödande kläder
Nu har KTH-forskare uppfunnit ett sätt att ta fram en supertunn tråd som kan behandlas med ett ämne som finns naturligt i vissa alger och därmed ger tråden antibakteriella egenskaper. I dagens luktfria och antiseptiska kläder ingår ämnen som enligt Kemikalieinspektionen kan vara skadliga.
Kläder och andra produkter som lanserats som luktfria och antiseptiska
har debatterats en längre tid. Anledningen till det är de ämnen som
dessa produkter behandlats med. Här ingår bland annat bakteriedödande
silverjoner som enligt bland annat Kemikalieinspektionen kan skada
arvsmassan, fortplantningen och embryoutvecklingen hos olika organismer.
Mikael Hedenqvist, professor i polymera material vid KTH, berättar att han tillsammans med biträdande universitetslektorn Richard Olsson och doktoranden Rickard Andersson tagit fram nya antimikrobiella fibrer och trådar.
– Vi använder oss av en tillverkningsprocess som kallas för elektrospinning, som ger en väldigt tunn tråd med en tjocklek som är av storleksordningen en hundradel av ett hårstrå, säger Mikael Hedenqvist.
Han fortsätter att berätta att trådens tjocklek spelar roll. Ju tunnare tråd, desto mer kontaktyta får man mellan tråden och omgivningen, vilket borgar för effektivare ”sanering” av bakterier.
Mer komplex och vetenskapligt beskrivet kan olika trådnätverksstrukturer genereras. Tråden kan till exempel bilda ett slumpvist nätverk, likt en så kallad non-woven matta eller likriktas med alla tråddelarna i samma riktning.
Tråden är biokompatibel, seg och som sagt antiseptiska. Att den är antibakteriell beror på att tråden har spunnits från en lösning innehållandes själva trådmaterialet samt ämnet som finns i vissa rödalger.
– Det verksamma ämnet är helt lösligt och jämt fördelat inuti tråden. Det bildas inga klumpar eller ojämnheter som kan uppstå när till exempel silverbaserade partiklar används. Det är bra eftersom dessa partiklar påverkar trådens mekaniska egenskaper negativt. Denna lösning är alltså en bra ersättare till partikelbaserade antimikrobiella ämnen, säger Mikael Hedenqvist.
Hur är det med användningsområden då? Mikael Hedenqvist nämner kompresser, bandage, plåster och antibakteriella kläder som några exempel.
– Vi har även en lite vildare idé om att klä inredning på sjukhus med väv gjord av trådarna. Detta då sjukhus hela tiden strävar efter att ha en så antiseptisk miljö som möjligt. Men där är vi inte ännu, säger Mikael Hedenqvist.
Användningsområden inom sjukvården är dock en god idé eftersom det verksamma antiseptiska ämnet hos rödalger har visat sig ta kål på 99,99 procent av bakterietypen gula stafylokocker. Det är bra eftersom dessa bakterier är den vanligaste orsaken i sjukhusmiljö till hud- och sårinfektioner, matförgiftning och i värsta fall till exempel infektion i hjärtklaffarna.
Vad är då tråden gjort av?
– Den består av två olika typer av plaster. Värt att nämna är som sagt att plasterna är biokompatibla, och att de i sig tidigare ingått i olika kroppsnära applikationer.
Han tillägger att ytterligare en tänkbar framtida applikation skulle kunna vara filter som exempelvis skulle kunna användas för att rena till exempel inomhusluft.
