Forskning ska förebygga nya finanskriser
Vilka effekter har incitamentsprogram för personer i ledande befattningar? Hur påverkar bankernas rådgivare spararnas placeringar? Leder upplevd hög finansiell kunskap till dåliga beslut? Det är några av de frågor som ska undersökas i forskningsprojekt om finansiella marknader som VINNOVA nu finansierar.
Forskningsprojekten får finansiering genom programmet Finansmarknadsforskning, som är ett uppdrag VINNOVA fick 2009 av regeringen. Både privata och offentliga finansmarknadsaktörer ska kunna ha nytta av forskningen, som ska bidra till att finansmarknaderna fungerar bättre och förebygga risken för nya stora finansiella kriser.
Sju forskningsprojekt får finansiering med sammanlagt 16 miljoner kronor:
Utformning och effekter av incitamentsprogram, Swedish House of Finance, 3,8 miljoner
Projekt som med hjälp av registerdata bland annat ska testa hur begåvade individer fördelas i ekonomin och vilka reala effekter, om några, incitamentsprogram har.
Kontaktperoson: Paolo Sodini 08-736 90 00 (Paolo.Sodini@hhs.se”>Paolo.Sodini@hhs.se)
Företagens kreditmarknad, finansiella institutioner och konjunkturcykler, Handelshögskolan i Stockholm, 975 000
Syftar till att mäta och förstå cykler i tillgången på kreditfinansiering för företag. Bland annat om tillgången på kredit, särskilt banklån, varierar över tiden, och i så fall för vem, och i vilken utsträckning.
Kontakt: Bo Becker 08-736 90 00 (beckerbobo@gmail.com”>beckerbobo@gmail.com)
Local Government Finance Data Analysis, Örebro universitet, 3,5 miljoner
Ska använda en ny databas för finansiella transaktioner i svenska kommuner, landsting och regioner, samt deras bolag, tillsammans med annan statistik, för att analysera kommuners finansiella status, utveckling och strategiska utmaningar.
Kontaktperson: Lars Hultkrantz 019-30 30 00 (lars.hultkrantz@oru.se”>lars.hultkrantz@oru.se)
Financial Literacy and Self-Assessment, Swedish House of Finance, 660 000
Ska genomföra en bred undersökning och matcha individuell data om faktiska finansiella beslut (pension/förmögenhet) för att ta reda på i vilken utsträckning upplevd hög finansiell kunskap leder till suboptimala beslut.
Kontaktperson: Anders Anderson 08-736 90 00 (anders.anderson@hhs.se”>anders.anderson@hhs.se)
Att förstå de beteendemässiga drivkrafterna bakom skuldsättning och betalningsförsummelse, Swedish House of Finance, 2,7 miljoner
Ekonomiskt pressade individer lånar ofta i större utsträckning till höga räntor, deltar oftare i lotterier, och utnyttjar oftare dyra kortsiktiga lån, exempelvis sms-lån. Projektet syftar till att ta reda på om det finns ett orsakssamband mellan ekonomiskt utsatthet och så kallade behavioral biases i individers beslutsfattande, genom att bland annat studera beteenden före och efter utbetalningar av löner eller andra förmåner.
Kontaktperson: Marieke Bos, 08-736 90 00 (marieke.bos@sifr.org”>marieke.bos@sifr.org)
Hur rådgivarrelationen påverkar bankkunders sparande, Kungliga Tekniska Högskolan, 2,5 miljoner
Ska öka förståelsen av rådgivarrelationens betydelse för konsumenters sparbeslut. Bankernas relationer till sina kunder är centrala både för banker som vill förmedla tjänster till kunderna och för myndigheter som övervakar finansmarknaderna.
Kontaktuppgifter: Kent Eriksson, 08-790 60 00 (kent.eriksson@abe.kth.se”>kent.eriksson@abe.kth.se)
Databas och forskning i finansiell ekonomi, Uppsala universitet, 2 miljoner
Ska sammanställa en databas som visar aktieägandet i Sverige. Exempel på frågeställningar som kan belysas är investerares och individers preferenser vad gäller företagens utbetalningspolitik, ägarkoncentration, kapitalkostnadsberäkningar med asveende på ägarstruktur och olika investerares placeringshorisont.
Kontaktperson: Adri De Ridder, 018-471 00 00 (adri.deridder@fek.uu.se”>adri.deridder@fek.uu.se)
