Stor polarforskningsexpedition går iland

– Materialet kommer att kunna ge nya perspektiv på den arktiska havsisens utvecklingshistoria och gashydraters stabilitet längs de arktiska kontinentalsocklarna, säger Martin Jakobsson, professor vid Stockholms universitet.

SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete och de övergripande forskningsfrågorna har berört sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon).

Den andra etappen av expeditionen inleddes 20 augusti i Barrow, Alaska. Under färden tillbaka till Skandinavien har forskarna undersökt den arktiska havsisens och marina glaciärers historia, inflödet av relativt varmt Atlantvatten samt omvandling och transport av kol från grundhav till djuphav.

– Under expeditionens andra etapp har vi studerat det varma Atlantvattnets flöden in i Arktis och gasgropar (pockmarks) på 900 m vattendjup samt enorma spår på havsbotten från tidigare inlandsisars utbredning i centrala Arktiska oceanen, säger Martin Jakobsson, professor vid Stockholms universitet, som lett den andra etappen av expeditionen som nu avslutas.

Vattenanalyser som gjorts längs kontinentalsluttningen norr om Östsibiriska havet visar hur vatten med starkt förhöjda koncentrationer av näringsämnen och koldioxid strömmar ut från grundhaven till den djupa bassängen. Detta har tidigare observerats i de mer centrala delarna, men resultaten från SWERUS-C3 visar att de nu penetrerar djupare och kan därmed bidra till att föra bort koldioxid från atmosfären.

– Issituationen var i år extrem genom att det var ett enormt område med öppet vatten norr om Laptevhavet. Expeditionens data pekar på att mycket vatten med stort inslag från floden Lena har strömmat upp till detta område och sannolikt varit en orsak till den stora isavsmältningen, säger Martin Jakobsson.

Under forskningsexpeditionens första etapp samlade forskarna in prover från de yttre delarna av grundhaven i östsibiriska Arktiska oceanen. Syftet var att öka förståelsen för hur tinande permafrost och så kallade gashydrater leder till att gammalt organiskt kol frigörs och hur detta kan omvandlas till växthusgaser som koldioxid och metan. För första gången upptäcktes förhöjda metanhalter i havsvattnet ända upp till ytan längs kontinentalsluttningen.

– Efter flera års planeringsarbete av forskarna och av Polarforskningssekretariatet är det mycket glädjande att se hur väl expeditionen gått, säger Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet.

FAKTA
Om forskningsexpeditionen
Forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har bestått av två etapper. Den första etappen inleddes 5 juli när isbrytaren Oden lämnade Tromsö i Norge. Forskarna har sedan färdats längs den ryska ishavskusten till Barrow, Alaska. Där byttes forskare och besättning ut och den andra etappen inleddes 20 augusti. Rutten tillbaka till Tromsö har gått över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen.

SWERUS-C3 var den tjugonde polarforskningsexpeditionen med isbrytaren Oden, som är ett av världens effektivaste forskningsfartyg för istäckta områden. Förutom att Oden är en utmärkt isbrytare har den en avancerad forskningsutrustning; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning. Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Polarforskningssekretariatet

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Stockholms universitet

Referenslänk: Läs mer om SWERUS-C3 hos Göteborgs universitet