Lättare spåra dolda giftalger
Snart kan det bli lättare att spåra giftalger på mycket tidigt stadium. En ny metod gör det möjligt att spåra upp till 10 000 gånger lägre koncentrationer än vad som är möjligt idag.
Cyanobakterier, som är den mer korrekta benämningen på de hälsovådliga organismerna, ökar snabbt världen över till följd av övergödningen och den globala uppvärmningen.
Tidig upptäckt kan rädda liv och göra reningsinsatserna enklare och effektivare i framförallt varma miljöer såsom Afrika, Australien och södra USA där man hämtar sitt dricksvatten från dammar och vattendrag där algblomning blir allt vanligare. Tekniken blir bärbar, billig och snabbavläst.
Även i Sverige förmodas älgar, hundar, fåglar och kreatur ha blivit sjuka och ibland också dött efter att fått i sig de farliga toxinerna.
Bakom tekniken står Lesedi Lebogang, doktorand i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Hon har precis lagt fram en avhandling där tekniken presenteras. Hon kom till Sverige från Botswana International University of Science and Technology i Palapye.
– I Botswana är cyanobakterier ett rejält problem. Det finns flera rapporter om boskapsdöd i Botswana på grund av algtoxiner de senaste åren, säger Lesedi Lebogang.
Att Lesedi Lebogang hamnade i Lund beror på att här finns en biosensor Bo Mattiasson och Martin Hedström, båda forskare i bioteknik, har uppfunnit. Metoden är alltså en anpassning av den här grundteknologin, som går ut på att spåra oerhört små koncentrationer i vätskor, på vilken Lesedi Lebogang lyckats tillsätta de antikroppskemikalier som spårar cyanobakteriens gifter.
När cyanobakterien spricker avger den en mängd olika toxiner som antikropparna kan reagera på vilket leder till att sensorn reagerar.
– Att integrera analys-systemet i en verklig situation var den verkligt svåra nöten att knäcka, säger Lesedi Lebogang.
Lesedi Lebogang planerar att fortsätta forskningen hemma i Botswana. Tekniken är patentskyddad i Sverige och kommer att finnas kommersiellt tillgänglig om något år.
Grundteknologin går förenklat ut på att sensorn snappar upp små biokemiska signaler som sedan förstärks och omvandlas till mätbara elektriska signaler.
En annan anpassning är tidig HIV-diagnos, redan ett par dagar upp till en vecka efter smittotillfället. Amerikanska FDA är här med och utvärderar tekniken. Medan dagens metoder främst mäter antikroppar kan den här metoden mäta extremt låga halter av virusmarkörproteinet p24, som sitter på virusets yta och frisläpps i blodbanan.
FAKTA
Länk till Lesedi Lebogangs avhandling “Biosensor-based Methods for Detection of Microcystins as Early Warning Systems” http://www.lu.se/lup/publication/4610658
Vetenskaplig publicering “Development of a real-time capacitive biosensor for cyclic cyanotoxic peptides based on Adda-specific antibodies” i Analytica Chimica Acta http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S000326701400350X
