Småskaligt jordbruk kan mätta många munnar
Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga inslag i denna typ av jordbruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft.
Framtidens lantbruk kommer att behöva producera mat till en växande världsbefolkning, men också grödor för tillverkning av biobränslen. Samtidigt oroas allt fler forskare av den massiva förlusten av arter som följer i det moderna lantbrukets spår.
Kristina Belfrage visar i sin avhandling att hög biologisk mångfald och hög matproduktion inte alls behöver stå i motsatsförhållande till varandra. Tvärtom verkar hög biologisk mångfald och hög matproduktion följas åt. Författaren visar på exempel där den biologiska mångfalden har använts som verktyg för att skapa ett lantbruk som är högproduktivt och samtidigt självförsörjande på biodrivmedel.
I sitt doktorsarbete har Kristina Belfrage undersökt hur många munnar som kan mättas från en typgård där olika djurslag, biodrivmedel, växtföljder etc. utnyttjats. Av de undersökta biodrivmedlen var en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor det alternativ som kunde producera mest mat. Att framställa etanol av vete eller potatis var ett klart sämre alternativ.
Avhandlingen visar hur valet av biobränsle påverkar hela det omgivande ekosystemet genom att påverka växtföljder, djurslag och djurantal. Om antalet djur minskar, minskar också de ekosystemtjänster som husdjuren tillhandahåller, t.ex. att omvandla betesmarkernas växter till högvärdigt protein och att flytta växtnäring från utmarker (via gödseln) till åkrarnas livsmedelsgrödor. Växtföljden har i sin tur stor påverkan på antalet pollinerare och andra insekter.
Resultaten visar att småskaligt lantbruk är överlägset det storskaliga när det gäller gynnande av hög biologisk mångfald och den typ av uthålligt, högproduktivt lantbruk som undersökts i denna studie. I avhandlingen diskuteras också möjligheter och hinder, ur ett samhällsperspektiv, för att i större skala införa denna form av lantbruk i Sverige. Exempelvis skulle det behövas mycket lantbrukskunnig arbetskraft – cirka fyra gånger fler människor skulle behöva arbeta i lantbrukssektorn.
– Mina slutsatser är utmanade och skiljer sig delvis från dem som presenterats i miljörådsberedningens betänkande om landsbygdsprogrammet, säger Kristina Belfrage.
Länk till avhandlingen
