Kunskap som maktfaktor i global miljöforskning och miljöpolitik
I decennier har forskare utvecklat allt mer komplicerade modeller som förutsäger och visar konsekvenserna av globala miljöförändringar, modeller som ligger till grund för miljöpolitiska beslut. I den första avhandlingen från nya Tema Miljöförändringar vid Linköpings universitet visar Ola Uhrqvist hur modellerna växt fram, format och formats av sin tids rådande tankesätt.
Han följer i sin avhandling ”Seeing and knowing the Earth as a system” vetenskapliga diskussioner inom den globala miljöforskningen och visar kopplingarna mellan å ena sidan kunskapsproduktionen i olika forskningsprogram, och å andra sidan, diskussionerna om vad som kan och bör göras för att skapa hållbara livsmiljöer inom planetens gränser. Uppfattningarna har skiftat över tid.
Ola Uhrqvist spårar framväxten av dagens syn på planeten jorden som ett komplext och sammanlänkat system – Jordsystemet. – Runt sekelskiftet 2000 blev det tydligt att jorden alltmer uppfattas som ett organiskt system, där varje del som påverkas får konsekvenser för helheten. Ekologiska och sociala processer får allt större betydelse, vilket gör säkra förutsägelser och kontroll till en utopi. De vetenskapliga modellerna har blivit allt mer avancerade genom att omfatta samspelet mellan allt fler naturliga och sociala processer, planetära gränser och tipping points som, om de överskrids, visar att förutsägbarheten om hur jordsystemet kommer att bete sig omkullkastas.
Nu väntar Paris 2015 och ännu ett i raden av globala klimatmöten. Det finns en inbyggd risk med möjligheterna att bygga modeller som rymmer allt fler parametrar, menar Ola Uhrqvist:
– Vi har länge haft tillräckligt med kunskap om klimatet för att ta nästa steg i arbetet med att hejda den globala uppvärmningen. Men besluten blir obekväma, och i det läget kan politiker välja utvägen att invänta än mer exakt kunskap baserad på än mer avancerade modeller. Eller luta sig mot osäkerheter, som alltid diskuteras när forskargrupper ställer sin kunskap och sina modeller mot varandra.
– Hur man i slutänden ser problem och handlingsalternativ har stor betydelse för vilka beslut som uppfattas som nödvändiga. Kunskap gör problem synliga på specifika sätt och skapar intressen som sedan påverkar politikens agendor. Därmed blir kunskapen till makt.
Ola Uhrqvist baserar sin forskning i första hand på arkivmaterial från International Geosphere-Biosphere Program (IGBP) samt International Human Dimensions Programme of Global Environmental Change (IHDP). Tillsammans representerar de ett brett nätverk av forskare som under 30 år studerat jordsystemet som ett objekt, kopplat till globala miljöförändringar i behov av politisk styrning.
