Skillnader i fetma hos barn med olika socioekonomiska villkor
Förekomsten av fetma och övervikt är stabil hos barn i Västra Götaland men tecken finns på att de socioekonomiska skillnaderna ökar.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, medverkar sedan flera år i ett europeiskt projekt initierat av Världshälsoorganisationen, som samlar in data om 7 till 9-åringars längd och vikt.
I de senaste svenska mätningarna från 2008 mättes 4 600 barn i 94 skolor över hela landet.
Mätningarna visade att ett av sex barn i årskurs 1 och 2 var överviktiga, och cirka tre procent av dessa hade fetma. Förekomsten av övervikt och fetma var högre bland barn i mer glesbebyggda områden, och bland de som hade föräldrar med låg utbildningsnivå.
De flesta länderna i projektet upprepade undersökningen 2010 och 2013. Men bristen på finansiering gjorde att de uppföljande mätningarna i Sverige bara kunde genomföras i Västra Götaland.
Dessa mätningar visar inga förändringar i förekomsten av övervikt och fetma hos barnen i Västra Götaland. De socioekonomiska skillnaderna kvarstår och bland flickor noteras en tendens till ökande klyftor i fetma mellan områden med hög och låg utbildningsnivå.
Konsumtionen av läsk minskade hos barn med högutbildade föräldrar, men var konstant bland barn med lågutbildade föräldrar.
Studierna visade också att majoriteten av barnen i Västra Götaland tittade på TV, använde datorn eller läste mer än två timmar per dag efter skoltid. Cirka 15 procent var inaktiva i mer än fyra timmar under dagen.
Barn i storstadsområden och de med välutbildade föräldrar var mindre inaktiva och deltog i sport fler dagar i veckan än barn i mer glesbebyggda områden. De senare lekte dock oftare utomhus.
Enligt studierna, som redovisas i doktoranden Lotta Moraeus avhandling, har inaktiviteten bland barn i Västra Götaland generellt sett ökat de senaste fem åren.
– Men det som främst oroar oss är att de socioekonomiska skillnaderna i övervikt och fetma kvarstår, och i vissa fall till och med har ökat, säger Lotta Moraeus.
Göteborgsforskarna efterlyser nu ett system som bättre kan följa utvecklingen över tid bland barn från alla samhällsgrupper, över hela landet.
– I Sverige sker ingen kontinuerlig nationell kartläggning och uppföljning av barns längd och vikt. Därmed finns det också en stor kunskapsbrist om hur svenska barns övervikt och fetma utvecklas över tid, säger Lotta Moraeus:
– Vi föreslår därför att man tar vara på de mätningar som redan genomförs i barn- och skolhälsovården. Det skulle göra oss oberoende av forskningsfinansiering, men förutsätter förstås att samma utrustning och metod används vid mätningarna och att ett gemensamt system för att rapportera informationen upprättas.
Avhandlingen Surveillance of childhood obesity in Sweden – focus on lifestyles and socioeconomic conditions försvarades vid en disputation den 26 september.
