Smittsamma sjukdomar kartläggs i EU-projekt

Dolores Gavier-Widén får 2,8 miljoner kronor för ett projekt som ska studera lagoviruset, som orsakar kaningulsot och fältharesjuka. Jean-Francois Valarcher får 3,8 miljoner kronor till att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjuka.

Med början 2015 startas ett treårigt samarbetsprojekt mellan SVA och SLU, samt fyra forskargrupper i Belgien, Frankrike och Tyskland, för att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjukevirus. Projektet, som koordineras i Frankrike, syftar till att studera dessa djurgruppers respons-gensignaturer som kan associeras med mul- och klövsjuke-infektion och vaccination, samt immunitet med lång tidslängd och viruspersistens. Potentiella målmolekyler och faktorer kommer att identifieras för utveckling av nya vacciner och för att förhindra viruspersistens.

– Det är en mycket smittsam och kostsam sjukdom av stor ekonomisk betydelse och ett nytt vaccin behövs för att minska smittorisken. Nuvarande vacciner är otillräckliga för att kontrollera sjukdomen, säger Jean-Francois Valarcher.

Nytt lagovirus sprider sig
Virus av släktet Lagovirus orsakar kaningulsot hos kaniner och fältharesjuka hos harar. Sjukdomen uppstod på harar i början av 1980-talet i Sverige. Ett nytt lagovirus upptäcktes 2010 i Frankrike. Det spreds snabbt bland vilda och tama kaniner genom flera europeiska länder.

Den nya varianten av viruset (RVHD2) undgår immunförsvaret, och upptäcktes först hos tamkaniner som vaccinerats mot det gamla gulsotsviruset men som ändå blev sjuka. Det nya viruset har visat sig smitta inte bara kaniner utan också kaphare. Denna art är en nattaktiv gräsätare, som liknar fältharen till storlek och utseende och förekommer bland annat på Pyreneiska halvön, Mallorca och i nästan hela Afrika.

Det finns en oro för att RVHD2 också spridits till Sverige, och kan ligga bakom dödlighet hos både vilda och tama kaniner samt hos harar. Projektet syftar till att studera uppkomsten och återkomsten av lagoviruset, upphov till aggressiva virusstammar och betydelse av en så kallad reservoarvärd av lagovirus. Det är ett treårsprojekt med koordinator från Frankrike. Forskare från Frankrike, Italien, Portugal och Sverige deltar.

FAKTA
Om ANIHWA: Ett av huvudmålen för EU:s ramprogram är att öka samordningen av det europeiska forskningsområdet, The European Research Area, ERA. En väg i detta är att öka samarbeten mellan nationella och regionala forskningsfinansiärer, vilket ska ske genom starka nätverk. ANIHWA handlar om djurhälsa och djurvälfärd hos produktionsdjur och akvatiska djur.

Läs mer om sjukdomarna på SVA:s webbplats:
Mul- och klövsjuka
Kaningulsot
Fältharesjuka