Positiva mellanmänskliga relationer stärker vårdarbete i låginkomstländer
När vårdpersonal utvecklar positiva kontakter och samarbetar med arbetsgivare och lokala ledare på landsbygden i Guatemala får de kraftigt ökade möjligheter att hjälpa de mest utsatta.
Globala hälsoskillnader mellan befolkningar i hög- och låginkomstländer har visat sig vara mycket svåra att påverka, trots stora framsteg när det gäller kunskap, teknikutveckling och möjligheter till internationella investeringsstöd. Hållbara lösningar kräver att man stärker hälsosystemen och vårdpersonalens roller. Alison Hernández, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat möjligheterna att förbättra vården bland fattiga på landsbygden i Guatemala.
– Våra studier visar att när vårdgivare aktivt arbetar med att genomlysa och diskutera vårdbehoven med lokala ledare, arbetsgivare, med flera, stärks vårdpersonalens möjligheter att ge en god vård och reagera på lokala behov. Detta gäller även i mycket fattiga områden, säger Alison Hernández.
I sitt avhandlingsarbete har hon fokuserat på hur undersköterskornas roll i det hälsofrämjande arbetet och deras relationer med nyckelpersoner på landsbygden, påverkar vårdresultaten. Avhandlingen visar att samarbetet mellan lokala ledare och vårdpersonal underlättades av att de hade en gemensam etnisk identitet och även ett gemensamt språk.
Undersköterskornas arbete leds oftast av sjuksköterskor där arbetsrelationen till stor del bygger på att sjuksköterskorna sköter uppföljning och kontroll av dokumentation av vårdinsatser, samt säkerställande av att vårdinsatserna genomförs i enlighet med fastställda regelverk. De sjuksköterskor i studien som hade en mer holistisk syn när det gäller patientvård och undersköterskornas behov, var mest framgångsrika att motivera undersköterskorna i sitt arbete.
– Ett aktivt arbete med mellanmänskliga relationer var den viktigaste faktorn för att undersköterskorna skulle klara den svåra arbetssituation, som arbete i dessa fattiga områden innebär. I den här typen av utsatta miljöer går det inte att enbart ge basal och standardiserad vård. Vetskap om grundläggande professionella värderingar inom omsorg kan vara vägledande för hur vårdverksamheten kan stärkas. I vår studie visades att dessa värden var mycket betydelsefulla, säger Alison Hernández.
Hon anser att resultaten i avhandlingen visar på nya möjligheter att stärka vården i låginkomstländer.
– Det fokus som jag har i min avhandling är unikt. Hittills har de flesta studier undersökt hur man kan locka personal från städer till landsbygden i fattiga länder för att täcka behovet av en adekvat sjukvård i resurssvaga områden. Jag har istället arbetat med befintlig hälso- och sjukvårdspersonal och undersökt hur hälso- och sjukvårdssystemet kan stärka vårdarbetet och dess resultat ur ett organisatoriskt perspektiv, säger Alison Hernández.
FAKTA
Om disputationen: Fredagen den 14 november försvarar Alison Hernández, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Att stödja sjuksköterskors arbetsprestation i landsbygdens Guatemala: Betydelsen av mänskliga relationer. (Engelsk titel: Enabling the performance of nurses in rural Guatemala: The role of relationships.) Opponent: Bart Criel, universitetslektor, Institute of Tropical Medicine, Antwerpen, Belgien. Huvudhandledare: Miguel San Sebastián. Disputationen äger rum kl. 09.00 Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin, byggnad 9A.
Alison Hernández kommer från USA, hon är sjuksköterska och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap. Efter sin disputation planerar hon fortsätta sitt arbete med att utveckla metoder för att förbättra hälsan för marginaliserade befolkningsgrupper och stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom forskning, utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att stödja sjuksköterskors arbetsprestation, både i Guatemala och globalt.
