Musselodling bidrar till att förbättra havsmiljön

I en forskningsavhandling har marinbiologen Per Bergström undersökt musselodling som restaureringsåtgärd. Han har i storskaliga experiment med två musselodlingar och tillhörande kontrollområden jämfört vatten- och sedimentprover för att mäta effekterna av odlingarna.

Ett problem har varit att musslorna förmodligen ätits upp av ejdrar vilket inneburit att effekterna av odlingarna inte kunnat utvärderas fullt ut.

Fördelaktig effekt där övergödningen är kraftigast
Studierna visar på stor variation i musslornas tillväxthastighet både mellan undersökningstillfällen och undersökta platser. Men man kan se att det är i inre kustområden inne i fjordar och andra skyddade miljöer som musslorna har den snabbaste tillväxten.

– Det är också dessa områden som är i störst behov av miljöförbättrande åtgärder, vilket är positivt ur aspekten att utnyttja musselodling som en restaureringsåtgärd, säger Per Bergström vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Havsborstmasken bidrar gynnsamt
Havsborstmaskar kan motverka de negativa effekterna på bottensediment som kan inträffa i musselodlingar. Försök med arten Hediste diversicolor visar att denna havsbortsmask effektivt kan leva av och tillväxa på exkrement från musslor samtidigt som man får en förbättrad sedimentmiljö i odlingarna.

– Resultaten är lovande men fler studier behövs för att utvärdera den fulla potentialen med havsborstmaskar under musselodlingar, säger Per Bergström.

Fördjupade studier behövs
Erfarenheten visar att musselodling som restaureringsåtgärd kan vara ganska oförutsägbar.

– Fortsatt teknisk utveckling av kostnadseffektiva odlingssystem tillsammans med fördjupade studier av musslornas effekter på miljön vore därför önskvärt, säger Per Bergström.

Projektet har finansierats av Havs- och Vattenmyndigheten genom Havsmiljöanslaget.

Avhandlingens titel: Blue Oceans with Blue Mussels
Handledare: Mats Lindegarth

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37057