Barn vill inte ha ”färdiga” lekplatser
Lekplatser är platser tänkta särskilt för barn och deras lek i den offentliga miljön. Men hur väl anpassade är de egentligen efter barn och deras perspektiv och önskemål? Vad tycker barn i skolåldern?
I en nyligen publicerad studie jämför landskapsarkitekten Märit Jansson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) barns och förvaltares perspektiv på lekplatsleken. Resultaten från studien pekar mot att det är bra att låta barn delta i förvaltningen och utvecklingen av offentliga lekplatser. Särskilt intressant vore det om barns deltagande kunde ske på en mycket konkret nivå, ute på lekplatserna. Det finns en risk att de detaljrikt gestaltade lekplatserna som ofta skapas i dag är för ”färdiga” för barns skapande lek.
Barn i åldrarna 6–11 år beskrev tre aspekter av lekplatsleken som särskilt viktiga för dem: fysiska utmaningar, påverkan och platsskapande. De ville utmana sig själva med att klättra till höga höjder eller röra sig snabbt, skapa och förändra miljön fysiskt samt hitta eller skapa egna platser för exempelvis lugnare lekar.
Påverkan kan handla om att gräva djupa hål i sanden eller försöka bygga om lekredskapen, platsskapande om att hitta en mysig plats under en rutschkana eller att bygga en koja av pinnar mot en trädstam. Det visade sig att de lokala förvaltarna till stor del förstod barnens önskemål om att använda lekplatserna för fysiska utmaningar och även för platsskapande. Barnens vilja att verkligen påverka och förändra miljön uppfattades däremot inte som en del av leken på samma sätt av förvaltarna, utan mer som vandalisering.
Barnen tyckte ofta att lekplatserna i deras närmiljö skulle kunna erbjuda bättre möjligheter för dem att utmana sig själva, påverka miljön och skapa eller hitta platser. Det gällde allra tydligast de äldre barnen i studien som tyckte att lekplatserna inte var tillräckligt utmanande för dem.
Naturmiljö vid lekplatser har stor betydelse för att erbjuda såväl utmaningar som möjligheter att påverka och skapa platser. Även lekplatsernas utformning i övrigt spelar roll, liksom hur de sköts och förvaltas. Barn vill vara medskapare av platser i sin närmiljö.
Men i dag går utvecklingen ofta åt helt motsatt håll: lekplatser blir mer ”färdiga” och designade. Lekplatser riskerar därför att inte passa skolbarn lika bra som de passar förskolebarn (och kanske främst förskolebarnens föräldrar). Platserna och deras förvaltning behöver i stället utvecklas så att barn tillåts vara aktiva i att skapa och utveckla sin miljö. Barns delaktighet i utvecklingen av sina lokala lekmiljöer kan vara ett viktigt steg mot att skapa en mer barnvänlig byggd miljö.
FAKTA
Artikeln: “Children´s perspectives on playground use as basis for children´s participation in local play space management” i tidskriften Local Environment: the international journal of justice and sustainability nr 2, 2015.
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13549839.2013.857646
Märit Jansson, universitetslektor SLU, marit.jansson@slu.se tel 040-41 51 35, 070-238 85 04
