Bättre samhällsplanering kan förhindra kompetensflykt

MDH-forskarna har undersökt 21 utsatta stadsdelar och kommuner i Sverige och jämfört socioekonomiska faktorer som utbildning, sysselsättning och inkomst. Man har även tittat på sociokulturella faktorer som andel med utländsk bakgrund, valdeltagande och brottsstatistik. För att förhindra att högutbildade flyttar ifrån en utsatt stadsdel krävs bland annat satsningar på en attraktiv boendemiljö där en
boendekarriär är möjlig.

Kartläggningen visar att utbildningsnivån är betydligt lägre i de utsatta stadsdelarna. Många går ut årskurs 9 utan betyg, trots att kommunerna arbetat med utbildningsinsatser. Detta tros bero på utflyttning av utbildad arbetskraft, ett begrepp som inom statsvetenskapen kallas för kompetensflykt.

– Kompetensflykt, eller ”brain drain” som begreppet kallas på engelska, innebär att kommunernas satsningar på att höja utbildningsnivån eller öka sysselsättningen i utsatta stadsdelar inte nödvändigtvis leder till att stadsdelens utveckling förbättras, utan förblir densamma eftersom utbildad arbetskraft flyttar därifrån. Hur mycket kommunerna än satsar blir resultaten med andra ord inte synliga i den utsatta stadsdelen, utan i andra delar av kommunen, säger Terence Fell, universitetslektor i statsvetenskap vid MDH.

Både plus och minus med mångetnicitet
Studien visar också att stadsdelar där det bor människor med ett stort antal olika nationaliteter får en sämre socioekonomisk utveckling, men en bättre sociokulturell utveckling.

– Det verkar som om befolkningen i stadsdelar med hög andel multietnicitet röstar i större utsträckning än i de med låg multietnicitet. En teori är att personerna med utländsk bakgrund kan komma från länder med en politiskt aktiv kultur och flyttat på grund av politiska orsaker som ytterligare ökar deras politiska intresse och benägenhet att rösta, säger Terence Fell.

Så kan utsatta kommunerna få en bättre utveckling
Forskarna har utifrån sin granskning dragit ett antal slutsatser gällande åtgärder för att gynna utvecklingen i utsatta stadsdelar. Och huvudåtgärden stavas samhällsplanering.

I studien är det framförallt en stadsdel som utmärker sig vad gäller socioekonomisk utveckling. Utvecklingen i den mångetniska stadsdelen Hallunda/Norsborg i Botkyrka kommun visar på hur rätt val av insatser kan påverka området positivt. ­

– Den sämre socioekonomiska utvecklingen i multietniska stadsdelar beror på att det till dessa områden kontinuerligt flyttar nya personer med utländsk bakgrund. Kommunen hinner inte bygga upp en stabil utveckling i området innan det kommer ytterligare nya personer med utländsk bakgrund. Ett förslag på lösning kan istället vara att erbjuda dem bostäder i olika stadsdelar istället för i en och samma. Då får man en möjlighet att stabilisera den ekonomiska utvecklingen innan nya personer med utländsk bakgrund på nytt kan flytta dit, säger Terence Fell.

Ett annat förslag för att minska risken för kompetensflykt är att kombinera utbildningsinsatser med satsningar på närmiljön i stadsdelen, exempelvis genom att bygga nya, mer attraktiva bostäder.

Forskning om hållbart samhälle
MDH, Eskilstuna kommun, Västerås stad, landstinget Västmanland och landstinget Sörmland bedriver sedan 2009 en plattform för samverkan som kallas Samhällskontraktet. Inom ramen för Samhällskontraktet har forskarna studerat utvecklingen i de utsatta stadsdelarna där de jämförts utifrån aspekter som utbildning, sysselsättning, inkomst, andel med utländsk bakgrund, brottsstatistik och valdeltagande. Resultatet ger kommunerna indikatorer på vad som påverkar utvecklingen positivt respektive negativt vilket kan ligga till grund för att stärka den socioekonomiska utvecklingen.

FAKTA
Undersökta stadsdelar och kommuner: Alby, Andersberg, Bergsjön, Bäckby, Eskilstuna kommun, Fittja, Flemingsberg, Gamlegården, Gångstensberget, Hallunda/norsborg, Herrgården, Hertsön, Hjällbo, Husby, Lagersberg, Norra Biskopsgården, Rinkeby, Ronna, Tensta, Västerås stad och Västra Skogås.