Antibakteriella produkter kan påverka nervceller
Två studier vid Lunds universitet visar att guld- och silvernanopartiklar kan påverka de stamceller som ger upphov till nervceller i hjärnan och i näthinnan. Resultaten visar att nervcellerna är särskilt känsliga under utvecklingsstadiet, men även de mogna nervcellerna påverkas, och till och med dör.
Silvernanopartiklar används främst som antibakteriell beläggning i många produkter, exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, sportkläder och skor, då man vet att silverjonerna som frigörs är bakteriedödande. De förekommer även i produkter inom alternativmedicinen, så kallat kolloidalt silver.
– Tyvärr är påverkan på andra celltyper, som nervceller, inte lika utforskad och våra resultat är onekligen alarmerande, säger Fredrik Johansson vid Lunds universitet, en av forskarna bakom studierna.
Nanopartiklar i allmänhet, och silvernanopartiklar i synnerhet, blir allt vanligare i många produkter på marknaden. Då lagstiftningen i dagsläget inte omfattar nanomaterialens speciella egenskaper saknas ett effektivt regelverk för reglering av nanopartiklar i konsumentprodukter, konstaterar Fredrik Johansson.
Forskningsresultaten visar att cellskadorna främst orsakas av silverjoner, vilka frisätts från nanopartiklarna. Att silvernanopartiklar, eller nanosilver som det ofta kallas, är mer skadligt än annat silver beror på ytförstoringseffekten hos nanomaterial. En större effektiv yta frisätter fler silverjoner och uppvisar större giftighet. Studierna visar att även guldpartiklar kan vara skadliga. Forskarna exponerade celler för mycket låga doser av 20 eller 80 nanometer stora guld- eller silverpartiklar.
– Att både nervceller under tillväxt, det vill säga hjärnan hos foster och barn, samt ett av våra viktigaste sinnen, synen, kan påverkas är särskilt oroväckande då detta kan innebära allvarliga komplikationer, säger Ulrica Englund Johansson, docent vid avdelningen för oftalmologi, Lunds universitet.
FAKTA
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan biologiska institutionen och avdelningen för oftalmologi vid Lunds universitet. Studierna är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.
