Samband mellan föräldrars tidspress och barns psykiska ohälsa

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem i hela Norden. En viktig faktor som påverkar barnens välbefinnande är föräldrarnas livssituation. Samtidigt finns det få vetenskapliga studier som närmat sig ämnet.

Doktoranden Hrafnhildur Gunnarsdottir har i sin avhandling undersökt sambandet mellan föräldrars vardagsutmaningar i form av tidspress och ekonomiska bekymmer, och barnens psykiska hälsa.

Uppgifterna har samlats in genom enkäter med 7 805 föräldrar till slumpvis utvalda barn i åldrarna 2 till 17 år i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samt genom djupintervjuer med ytterligare 25 föräldrar till något yngre barn (3-5 år). Barnens psykiska hälsa har skattats med hjälp av ett särskilt frågeinstrument kallat Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ).

De intervjuade föräldrarna beskrev generellt en vardag präglad av krav och förväntningar, där tidspressen är en betydande utmaning i vardagen: ungefär 14 procent av mammorna och 12 procent av papporna som medverkade i enkätstudien upplevde att de oftast hade svårt att hinna med det som behövde göras i vardagen. I denna tidspressade grupp fanns också en högre andel barn med psykisk ohälsa.

– Föräldrarnas tidspress tycks alltså kopplad till psykisk ohälsa hos barnen, och det gäller både pojkar och flickor, barn till tidspressade föräldrar hade ungefär två gånger högre odds för att må psykiskt dåligt, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

De föräldrar som i störst utsträckning rapporterade ekonomiska bekymmer fanns på Island – ett inte helt oväntat resultat med tanke på hur hårt det isländska samhället drabbades av den globala finanskrisen 2008. Trots det var den psykiska ohälsan inte lika starkt relaterad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer bland de isländska barnen som i övriga nordiska länder.

– En förklaring kan vara att barn som lever i ett samhälle där majoriteten har en liknande situation, till exempel ekonomisk utsatthet, inte upplever saken lika negativ och besvärande. I de övriga nordiska länderna har majoriteten en bra ekonomi, vilket gör situationen mer påtaglig för de som inte har det. Men det är viktigt att påpeka att de isländska barnen inte har mindre psykisk ohälsa än barnen i de övriga länderna, den var bara inte lika starkt kopplad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

– Vi lever i moderna samhällen präglade av materiella värden, med stort fokus på konsumtion och prestation. Våra resultat visa att en del av förklaringen till varför psykisk ohälsa är så vanligt i Norden, trots att barn här relativit sett har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, kan finnas i den kulturen och samhällsstrukturen. Men det behöver bekräftas med ytterligare forskning, inte minst då vår studie är den första som undersökt sambandet mellan föräldrars upplevda tidspress och barns psykiska ohälsa.

Studierna är genomförda i samarbete med Nordic School of Public Health och ingår i samnordiska forskningsprojektet NordChild, som studerar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande.

FAKTA UR AVHANDLINGEN
Andel föräldrar som upplever tidspress i vardagen, kvinnor respektive män: Sverige: 22 % resp 18 % Finland: 18 % resp 18 % Norge: 14 % resp 9 % Danmark: 4 % resp 2 %

Psykisk ohälsa bland barn till tidpressade föräldrar: Flickor: 2.0 gånger högre odds jämfört med flickor till icke-tidspressade föräldrar Pojkar: 1.8 gånger högre odds jämfört med pojkar till icke-tidspressade föräldrar

Andel föräldrar som rapporterar ekonomiska bekymmer:Island: 48 % Finland: 34 % Sverige: 20 % Norge: 19 % Danmark: 18 %

Psykisk ohälsa bland barn till föräldrar med ekonomiska bekymmer jämfört med föräldrar utan ekonomiska bekymmer: Island: 1.3 gånger högre odds Finland: 2.1 gånger högre odds Sverige: 2.5 gånger högre odds Norge: 2.2 gånger högre odds Danmark: 2.6 gånger högre odds

FAKTA OM AVHANDLINGEN
Avhandlingen Parental time pressure and financial stress – Challenges for mental health of Nordic children and adolescents försvaras vid en disputation den 19 december.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36911