Forskare vill lura kroppen till ett längre liv

En som varit med länge är den amerikanska molekylärbiologen Cynthia Kenyon. Hon har undersökt åldrandeprocesser i flera decennier, men inte alls med samma resurser som hennes kollegor inom andra medicinska områden har haft.

– Våra konferenser har bestått av 50 personer i en källare medan cancer- och diabetesforskarna träffades i tusental i stora konferenslokaler. Nu håller det på att förändras och forskare från andra ämnesområden börjar också inkorporera grundläggande åldrandeforskning i sina labb, säger Cynthia Kenyon.

Till och med Google satsar 10 miljarder på att bygga upp ett nytt center för åldrandeforskning i Kalifornien, Calico, och där har Cynthia Kenyon blivit utnämnd till forskningschef, vilket hon uppfattar som ett drömläge.

– Nu kan vi verkligen jaga efter mekanismerna som gör att olika arter lever så olika länge. Det gör man även i universitetsvärlden, men där finns inte utrymme att verkligen följa spåret tills man hittar något. Det finns med Calico. Det här är fantastiskt, men jag tycker finansieringen borde bli bättre på universiteten också.

Kenyon är känd för att ha fördubblat livslängden på en mikroskopisk rundmask genom att förändra en gen. Åtgärden ledde till att masken aktiverade sitt system för cellskydd och var frisk och stark när artfränderna, som inte fått behandlingen, avled. Vi människor har samma system för cellskydd inbyggt i cellerna, men det systemet arbetar också på låg nivå förutom vid påfrestningar såsom svält.

Kroppen kan luras till längre liv
Bakgrunden kan vara att evolutionen har skapat en avvägning för olika arter. Hur mycket energi ska läggas på cellreparation och hur mycket ska läggas på att skaffa mat och avkomma? För människans del ligger balansen så att vi fungerar optimalt i runt 30 år, sedan börjar felen som uppstår i cellerna bli så många att åldrandets nedåtsluttande plan inleds. Cynthia Kenyon tror att nivån på cellskyddet kan ökas på medicinsk väg.

– Kroppen har en förmåga att skydda sig och reparera skador på ett mer effektivt sätt än den normalt gör. Man kan locka fram detta genom att påverka sensorer som får kroppen att tro att den är i fara. Det här ger dig ett längre liv, säger Cynthia Kenyon.

Det finns många andra aspekter av åldrandet, men detta är det forskningsspår som Cynthia Kenyon och Calico har valt att följa. De hymlar inte med att målet är att ta fram ett piller som försenar åldrandeprocesserna, men i första hand ska det användas som ett läkemedel mot åldersrelaterade sjukdomar. Att aktivera cellernas reparationssystem leder till exempel till minskad risk för cancer, enligt forskning på möss.

Cynthia Kenyon besökte Sverige i samband med Nobelprisutdelningen och deltog i Nobel Week Dialogue, en stor konferens anordnad av Nobelstiftelsen med allmänheten som målgrupp. I år var åldrande temat för hela konferensen och det är också ett tecken på att ämnet är hett, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och ordförande för AgeCap, ett centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

– Bara det att man har den här konferensen, det är tredje gången den ges och så väljer man åldrandet som tema. Det är tycker jag illustrerar att det här är en sak man tar på allvar. Det satsas mer pengar på äldreforskning nu. Det är den stora globala utmaningen.

En utmaning för samhället
Även utan piller som försenar åldrandet blir de äldre stadigt fler. Orsaken är att levnadsförhållandena snabbt har blivit kraftigt förbättrade och de infektioner och andra hot som tog många liv tidigare i historien är nu borta. Om den utvecklingen kombineras med att de biologiska åldrandeprocesserna försenas står samhället inför stora utmaningar.

På konferensen Nobel Week Dialogue varnade flera forskare för utvecklingen. Flera av dem såg ekonomiska sammanbrott och vid horisonten ökande motsättningar mellan äldre och yngre. Andra såg möjligheter och förordade ett nytt sätt att se på ålderdomen som måste präglas av aktivitet. Ingmar Skoog hör till dem som vill tona ner de värsta farhågorna.

– Jag tror att ojämlikheten är ett större problem, att små grupper sitter på så stora tillgångar. Kan man fördela jordens resurser bättre så är inte en åldrande befolkning ett så stort problem och dessutom är det ju så att födelsetalen minskar. Men folk måste definitivt börja jobba längre, säger Ingmar Skoog.

Text: Dag Kättström, frilansjournalist