Dyrt med osaltade vägar
Forskare har utvecklat vintermodellen som gör det möjligt att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna för olika strategier inom vinterväghållning. De första beräkningsresultaten visar på höga kostnadsökningar för olyckor om vinterväghållningen försämras.
– Vi har för första gången kunnat beräkna vad det skulle kosta samhället och trafikanterna om man sänker eller höjer driftstandarden på delar av vägnätet genom att ändra strategin för saltning, plogning och sandning, säger Anna Arvidsson, forskare på VTI.
Vid en sådan beräkning tar modellen hänsyn bland annat till hur kostnader för driftåtgärder, olyckor, bränsleförbrukning och miljökonsekvenser påverkas. Vintermodellen har utvecklats på uppdrag av Trafikverket.
Sju jämförelser
I en rapport redovisar forskarna sju jämförelser mellan olika tillämpningskörningar. Jämförelser som gjorts för att studera förändringarna i samhällsekonomiska kostnader om standardklassen på vägen ändras. Ändringen i standardklass avser hur stor snömängd som ska ha fallit innan en åtgärd ska påbörjas och/eller hur lång tid det får ta tills vägen är åtgärdad.
Ökade kostnader för olyckor och restider
Resultaten visar att de totala samhällsekonomiska kostnaderna ökar för samtliga jämförelser som gjorts för sänkningar av standardklassen. Det har genomgående varit olyckskostnaderna som stått för de största kostnadsökningarna i alla jämförelserna. En av anledningarna är att när standardkraven sänks, eller en saltad väg övergår i en osaltad väg, ökar andelen väglag med snö och/eller is där risken är större att en olycka sker. Restidskostnader utgör ytterligare en stor andel av de totala kostnaderna. För alla jämförelser som gjorts har den kostnaden ökat på grund av det försämrade väglaget.
FAKTA
Vintermodellen i korthet
Utvecklad av VTI i samarbete med Trafikverket.
Modellen beräknar och värderar samhällsekonomiska kostnader för olika strategier och åtgärder inom vinterväghållning samt tar hänsyn till kostnader för trafikanter och samhället i stort.
Består av sex modeller som samverkar. Navet är Väglagsmodellen. Den styr beräkningar i
• Framkomlighetsmodellen, som anger hur fordonshastigheter och trafikflöden varierar med väglag
• Olycksmodellen, där olyckskvoter, olyckstyper och konsekvenser kopplade till olika väglag och dess varaktighet beräknas
• Fordonskostnadsmodellen, som omfattar bränsleförbrukning och korrosion orsakad på grund av vägsaltanvändning
• Miljömodellen, där främst saltningens effekter på saltutsatt vegetationen nära vägen beskrivs
• Modellen för väghållarkostnader, beräknar de direkta kostnaderna för vinterväghållningsåtgärderna
