Bruk eller missbruk? Stora skillnader i hur alkohol- och narkotikakonsumtion uppfattas

Bedömningarna skiljer sig även mellan personal i socialtjänsten och landstinget. Doktoranden Eva Samuelsson har i en vinjettstudie studerat hur uppfattningarna skiljer sig åt beroende på vem konsumenten är, personalens utbildning och erfarenhet, samt mellan olika delar av missbruksvården.

– Studien pekar på en rad olika aspekter. Bland annat visar den att hjälpbehovet bedöms olika beroende på vilken substans som används. Alkoholkonsumtion ses som mindre allvarligt än narkotikakonsumtion, oavsett omständigheter. Man gör även skillnad mellan kvinnors och mäns konsumtion av alkohol och droger. Unga kvinnors drickande ses som mer allvarligt än unga män. Om en person var arbetslös anses den beskrivna konsumtionen vara mer allvarlig än om personen arbetade eller studerade, säger Eva Samuelsson som är verksam vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.

Uppfattningarna skiljer sig även mellan socialtjänsten och landstinget. Landstingets personal anser generellt att situationerna är allvarligare och kräver mer medicinska behandlingsinsatser. Socialtjänstpersonal har större tilltro till att konsumtionen är möjlig att hantera på egen hand, utan stöd från den professionella vården. Något förvånande rekommenderades psykosociala behandlingsinsatser i lika hög grad av personal inom socialtjänsten och landstinget, vilket inte ger stöd åt uppfattningen att missbruksvården som helhet under senare år varit föremål för en omfattande medikalisering.

– Det finns olika sätt att se på skillnaderna i uppfattningar som min studie visar. Å ena sidan behöver de professionella i sin komplexa arbetssituation vara noga med att alla klienter behandlas lika för att se till att de får jämlika rättigheter. Å andra sidan kan det innebära en risk för att man inte tar hänsyn till att vissa grupper är mer utsatta i samhället. Samtidigt kan ett hänsynstagande till en persons utsatta situation medföra att människor behandlas på ett stereotypt sätt, utifrån sitt kön, sin socio-ekonomiska status eller vilken substans de använder, säger Eva Samuelsson.

Avhandlingen visar på behovet av ett icke-stereotypt förhållningssätt inom missbruks- och beroendevården där både mäns och kvinnors specifika behov uppmärksammas. En slutsats är därför att det är viktigt att reflektera över vilka antaganden som ligger till grund för de bedömningar som görs i praktiken, för att undvika att människor som får kontakt med vården bemöts på ett stereotypt sätt.

FAKTA
Avhandlingens namn: Use or misuse? Addiction care practitioners’ perceptions of substance use and treatment. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:778213

Kontaktinformation
Eva Samuelsson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, tfn 0739-829 665, 08-16 17 54, e-post eva.samuelsson@sorad.su.se