Risken för skyfall lika stor överallt

– Det finns inget som tyder på att vissa orter i Sverige skulle drabbas oftare av extremregn än andra, säger Johanna Sörensen, doktorand vid teknisk Vattenresurslära vid LTH som varit delaktig studien som letts av professor Lars Bengtsson.

Årsnederbörden, däremot, kan alltså variera. Medan det i Göteborg faller 750 mm per år och i Borås hela 1000 mm, faller det endast 500 mm per år i Kalmar. Men bara för att det regnar mer i Göteborg och Borås jämfört med exempelvis Växjö och Kalmar, betyder det alltså inte att man kan förvänta fler extrema regn i de två förstnämnda städerna.

Forskarnas budskap är att alla svenska städer behöver skydda sig mot översvämningar och de skador som kraftigt regn kan orsaka. Skyfallen förväntas bli fler med ett varmare klimat, inte minst i städerna, där vattnet snabbt rinner ner till låglänta områden där det orsakar stora skador på viktiga byggnader och infrastruktur.

Översvämningarna i Köpenhamn år 2011 och i Malmö-Köpenhamn förra sommaren blev så allvarliga just för att de föll över städer. Översvämningen på Orust år 2006 orsakade också stora skador, men det är givet att skadorna blivit väsentligt värre om regnet fallit några mil längre sydost istället, i Göteborg.

– Redan nu kan de extrema regnen orsaka stora skador. Det är med andra ord viktigt att våra städer undersöker hur väl förberedd man är, säger Johanna Sörensen.

Hon tvivlar på att alla kommuner i modeller undersökt vart vattnet tar vägen om det kommer ett våldsamt skyfall eller att de grundligt analyserat om man viktiga samhällsfunktioner riskeras att slås ut.

Vad ska man då göra? Forskarnas rekommendationer kan sammanfattas till ”mer blått och grönt i staden”.

– Det är viktigt att göra plats för vattnet i staden och styra det dit där det gör minst skada. Det är också viktigt att bromsa vattnets framfart, till exempel genom att anlägga kopplade dammar eller låta vattnet rinna genom snirkliga kanaler istället för i raka rör. Med långsammare avrinning blir flödestopparna och därmed också skadorna mindre för de korta, högintensiva regnen.<br /><br />Upphöjda grönytor suger också åt sig regnet och hindrar att gång- och vägstigar svämmar över.

Anledningen till att extremregnen kan hamna lite varstans är att dessa, så kallade konvektiva regn på fackspråk, är mycket lokala. Vindarna kan därför styra var extremregnen hamnar – över en stad eller vid sidan om.

Så här gick studien till:
I studien har dygnsregn från cirka 200 stationer och korttidsregn från så kallade vipp-mätare analyserats. För nio sydsvenska orter kunde dygnsnederbörd ända från slutet av 1800-talet användas i analyserna. I studien har även havets betydelse för översvämningar studerats och sannolikheten för högt vattenstånd och kraftigt regn i kombination har undersökts. Vidare gjordes under studien ett antal modellberäkningar av översvämningar i urbana områden, bland annat för att se hur stor avrinning som sker från grönområden vid extrema regn. Resultaten är applicerbara för hela Sverige.

Extrema regn innebär minst 40 mm/dygn. Skyfall innebär extremt häftigt regn på ännu kortare tid, i regel intensivare än 1?mm per minut. I den här undersökningen har forskarna korrelerat årsnederbörd med extrema regn. <br

Rapporten, ”Identifiering av extrema händelser och dess översvämnings-konsekvenser i tätort” finns här.

Författarna har även publicerat artiklar om ämnet i Hydrological Processes och Hydrology Research

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johanna Sörensen, doktorand på Teknisk Vattenresurslära, 046-222 44 87, johanna.sorensen@tvrl.lth.se. Eller Lars Bengtsson, Seniorprofessor, 046-222 89 80, 070-822 89 85, lars.bengtsson@tvrl.lth.se