Mosade oliver blir värme och el
Gör dig av med det giftiga avfallet från produktionen av olivolja samtidigt som värme och elektricitet alstras. Det låter som en lysande plan. En fullt fungerande anläggning är igång i Spanien.
KTH-forskaren Carina Lagergren ser en stor potential i forskningsprojektet Biogas2PEMFC. Att framställa olivolja genererar en del restprodukter. Det krävs nämligen mellan 3 500 och 5 000 oliver (cirka 6 kilo) för att få en liter olja. Sett ur ett större perspektiv uppgår världsproduktionen av olivolja varje år till mellan 2,5 och 3,1 miljoner ton, enligt Jordbruksverket.
Mängden avfall som uppstår ur olivoljeproduktionen är betydande. Avfall som bland annat innehåller giftiga ämnen som fenol, karboxylsyra och bekämpningsmedel.
Spanien rankas som världens största exportör av olivolja, och det är just i det här landet som KTH och de andra samarbetspartnernas testanläggning återfinns. Närmare bestämt några mil norr om Malaga, i San Isidro de Lojas fabrik som framställer olivolja.
Carina Lagergren, universitetslektor på avdelningen för tillämpad elektrokemi på KTH och den som ansvarar för forskningsprojektet, berättar att detta är ett nytt sätt att både ta hand om avfall och samtidigt framställa elektrisk energi.
– Idag producerar anläggningen runt 2 kilowatt el, men det finns planer från olivoljeproducentens sida att skala upp elproduktionen till 200 kilowatt vilket motsvarar hälften av olivoljefabrikens elkonsumtion. Det är fullt rimligt att ha 50 procents verkningsgrad i bränslecellen, det vill säga att omvandla 50 procent av den energi som är bunden i bränslet till elektricitet, säger Carina Lagergren.
Hur går då själva omvandlingsprocessen till? Jo, det handlar om en trestegsraket där allt börjar med en cistern där avfallet förmultnar och bryts ner i biogas, bestående av metangas, koldioxid och svavelföreningar. I nästa steg konverteras biogasen till enbart koldioxid och vätgas, som sedan kan användas i en bränslecell. När syre förs in i bränslecellen reagerar den med vätgasen för att skapa värme och elektricitet.
Processen tillintetgör samtidigt avfallets giftighet och det som nu är kvar kan riskfritt återbördas till naturen.
– Fram till idag har avfallet bara lagts i stora dammar och mängden växer hela tiden. För det här projektet har det viktigaste varit att hitta en lösning på avfallsproblemet, ett sätt att hantera de stora mängder restprodukter som kommer från olivoljeproduktionen, säger Carina Lagergren.
Hon fortsätter med att berätta att KTH-forskarna under projektets gång även tittat närmare på de föroreningar som kommer från olivoljeproduktionen och som följer med till bränslecellerna. Här har det varit viktigt med ökad förståelse för hur bland annat elektroder och elektrolyt påverkas.
FAKTA
I forskningsprojektet har även KTH-doktoranden Yasna Acevedo Gomez varit. Biogas2PEMFC finansieras av EU och förutom KTH är även Powercell Sweden AB, Helbio (Grekland), Idener, Leitat, Faeca, Ingenostrum (alla fyra från Spanien) och Marches Biogas Ltd (Storbritannien) involverade.
Kontaktinformation
Carina Lagergren, tel 08 – 790 65 07 eller e-post carina.lagergren@ket.kth.se
