Koldioxidinfångning är möjlig – men kräver gigantiska satsningar

– Först och främst måste den fossila förbränningen begränsas, men vi bör också skaffa mer kunskap om vilka möjligheter som finns att städa upp efter oss. Det kommer under alla omständigheter att behövas om vi vill återställa atmosfären i framtiden, säger Jennifer Wilcox, forskare på Stanford University och knuten till National Research Council.

Hon presenterade rådets rapport på vetenskapskonferensen AAAS i mitten av februari. Koldioxidinfångning och lagring (Carbon Capture and Storage, CCS), är enligt de medverkande forskarna det enda realistiska alternativet, efter minskade utsläpp, för att motverka klimatförändringarna. Andra idéer för att hejda klimatförändringarna handlar om att minska solinstrålningen och på det sättet kompensera för uppvärmningen. Ett sätt att göra det är att sprida reflekterande svavel i atmosfären, men denna tanke ger forskarna tummen ner eftersom det innebär för stora och oförutsägbara risker.

Insamling kräver stora resurser
Samtidigt konstaterar forskarna att det kommer att krävas enorma satsningar för att koldioxidinfångning ska göra skillnad. Man behöver samla in tusentals ton om dagen och dessutom lagra koldioxiden på ett säkert sätt. De tekniker för att fånga in koldioxid som anses mest realistiska i dag är dessa:

Använda bergarter
Vissa vanliga bergarter som till exempel Olivin reagerar naturligt med koldioxid och förvandlas till karbonater. Om man bryter dessa bergarter, krossar dem och sprider dem över världens åkrar kommer mer koldioxid att bindas i stenen, samtidigt som jordkvaliteten blir bättre. Metoden kräver global storskalighet för att göra skillnad.

Använda växter
Alltifrån träd till alger binder koldioxid, men när växterna dör frigörs koldioxiden igen. Den behöver tas om hand för att inte återgå till atmosfären och det kan ske genom anläggningar där koldioxiden avskiljs i samband med att biomassan bränns och skapar energi. Metoden ser i dag ut att vara den mest effektiva, men stora landarealer för odling av biomassa kommer att krävas.

Använda kemikalier
Så kallade aminer eller starka baser som natriumhydroxid kan binda koldioxid. Efter upphettning kan koldioxiden avskiljas och kemikalierna kan sedan användas igen för att fånga mer koldioxid. Processen kan i teorin skalas upp så att höghusliknande anläggningar med stora fläktar kontinuerligt suger koldioxid ur atmosfären. För att nå tillräcklig effekt kommer det att krävas mycket stora investeringar.

– Det finns inte någon teknologi som är fantastisk och kommer att lösa allt, men det är dags att starta pilotprojekt och kontrollera vad vi kan skala upp i den utsträckning som krävs, säger Jennifer Wilcox.

En annan profilerad forskare på området som deltog på konferensen, men inte har varit inblandad i rapporten, är skotten Peter Smith från Aberdeens universitet. Enligt honom måste teknikerna kombineras eftersom samtliga har begränsningar.

– Att skala upp metoden med biomassa kommer att leda till konflikter om land som behövs för att odla mat. Att använda bergarter kan troligen bara ta hand om en del av utsläppen och att suga koldioxid ur luften med hjälp av kemiska ämnen kommer att kosta mycket energi. Den energin bör komma från förnybara källor, men dessa ska i första hand användas för att ersätta fossila kraftverk, säger Peter Smith.

Jennifer Wilcox ser en möjlighet att sådana anläggningar ändå kan bli verklighet om det går att tjäna pengar på att ta bort koldioxid ur atmosfären. I dag är ren koldioxid en eftertraktad vara på marknaden och försöksanläggningar skulle kunna sälja den med vinst. Ironiskt nog är oljeindustrin en stor kund som pumpar ner koldioxid i borrhål för att kunna utvinna mer fossila bränslen.

Lagringsfrågan oklar
För att hålla den uppsamlade koldioxiden borta från atmosfären går det att lagra den i gamla borrhål eller naturliga håligheter under mark. Enligt Jennifer Wilcox finns det tillräckligt med väl lämpade platser. Redan i dag är ett tiotal kraftverk igång eller under uppförande världen över som avskiljer koldioxid från förbränning och pumpar ner den under mark. Andra forskare anser att metoden är osäker och att man inte kan garantera att koldioxiden stannar kvar i marken.

Ett alternativ är att tillverka karbonatbaserade byggnadsmaterial av bland annat insamlad koldioxid. På så sätt kan koldioxiden bindas i människans byggnader och vägar. En australiensisk forskningsanläggning har uppförts för att undersöka hur effektiv en sådan produktion kan göras.

Men Peter Smith varnar för att lägga för stora förhoppningar på teknikerna för att suga koldioxid ur luften och därefter lagra den. Det är den absolut sista möjligheten.

– Det är en plan B och att göra den till Plan A gör att vi inte har kvar någon plan B. Alltså måste vi satsa stenhårt på plan A, det vill säga att sänka utsläppen, säger Peter Smith.

Text: Dag Kättström

FAKTA
Länk till rapporten “Climate Intervention: Carbon Dioxide Removal and Reliable Sequestration” http://dels.nas.edu/Report/Climate-Intervention-Carbon-Dioxide-Removal/18805