Ny bok: Idrott, tävling och allvar
Jonny Hjelm, professor i historia, Umeå universitet, analyserar i en ny bok den beteendevetenskapliga idrottsforskningen i Sverige under åren 1970-2010 och hur man där har behandlat ”tävlingsidrotten”. Han menar att svenska idrottsforskare inte bara analyserat idrotten utan också påverkat dess utformning.
Jonny Hjelm berättar hur svensk idrottrörelse har omkring 3 miljoner medlemmar och beskrivs ofta idag som vår största folkrörelse, med rötterna i det sena 1800-talet och fortsätter:
– Idrott i olika former, inklusive den som äger rum utanför den organiserade idrotten, är en av våra absolut vanligaste fritidsaktivitet. Jag är dessutom utomordentligt intresserad av idrott, som åskådare och utövare.
Olika status
Med utgångspunkt i den franske sociologen Pierre Bourdieus fältbegrepp menar Hjelm att den moderna idrotten inte enbart är ett område där människor utför idrottsliga aktiviteter med olika status, utan även är ett område där olika aktörer konkurrerar med produktion av sportutrustningar och arenaupplevelser, etc.
– Bourdieu har utifrån ett kultursociologiskt perspektiv undersökt fritids- och konsumtionsvanor, däribland idrottsutövande, och påvisat hur människor från olika sociala klasser och fraktioner har olika ”smak för idrott”.
– Medan arbetarklassen föredrar kroppsliga praktiker och kampsporter som boxning, fotboll och ishockey så föredrar överklassens ekonomistarka fraktion segling och golf medan dess kulturkapitalstarka fraktion föredrar orientering och fjällvandringar.
– Intressant nog tillhör de professionella idrottsforskarna den sistnämnda överklassfraktionen, vilket torde vara en delförklaring till deras kritik av ”tävlingsidrotten”.
Ytlig och teoretiskt torftig
Hjelm menar vidare att viktiga delar av idrottsforskningen, i synnerhet den som rört barn- och ungdomsidrotten, har 1970-2010 varit ytlig, teoretiskt torftig och inte värnat inomvetenskaplig kritisk diskussion. Av detta skäl har triviala och populistiska utsagor om barns lek, spontanidrott och ”tävlingslogikens” brutala och inhumana karaktär förts vidare decennium efter decennium.
– Det är illa i sig, utifrån ett inomvetenskapligt perspektiv alltså, men också mot bakgrund av att idrottsforskare är med och påverkar idrottspolitikens utformning som experter, utredare etc.
Jonny Hjelm har av Svenska idrottshistoriska föreningen även utsetts till 2015 års pristagare. Priset delas ut till ”välförtjänta personer som gjort stora insatser som kulturminnesvårdare inom idrottsområdet och/eller som idrottshistoriska forskare.” Priset delas ut vid en ceremoni i maj.
Kontaktinformation
Kontakt:Jonny Hjelm, jonny.hjelm@umu.se, tel. 090-786 70 03
