Patienter med diabetes dröjer längre med att söka vård för hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt ger samma symtom för patienter med diabetes som för patienter utan diabetes. Däremot dröjer patienter med diabetes längre innan de söker vård för sina hjärtinfarktsymtom. Det konstaterar Karin Hellström Ängerud i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet.
– Det vi kan se är att bröstsmärtor är vanliga både hos patienter med och utan diabetes och likheterna även är fler än olikheterna när det gäller övriga hjärtinfarktsymtom. Däremot dröjer patienter med diabetes ofta längre än andra innan de söker vård vid hjärtinfarkt, vilket kan vara en viktig förklaring till den försämrade prognosen vid hjärtinfarkt hos patienter med diabetes, säger Karin Hellström Ängerud, sjuksköterska vid kardiologen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Vid hjärtinfarkt är det viktigt att snabbt få vård och behandling. Patienter som dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt riskerar bestående skador på hjärtat och i värsta fall att avlida. Trots detta är det många som avvaktar i timmar innan de söker vård vid hjärtinfarkt.
Personer med diabetes har en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och har också sämre prognos efter hjärtinfarkt, jämfört med patienter utan diabetes. Tidigare forskning har dock varit ofullständig när det gäller att undersöka förekomst av hjärtsymtom hos patienter med diabetes, hur patienterna gör när de söker vård och den tid det tar från symtomdebut till dess att patienter med diabetes söker vård vid hjärtinfarkt.
Karin Hellström Ängerud visar i sin avhandling att förekomst av typiska hjärtinfarktsymtom i form av bröstsmärtor är vanliga både hos patienter med och utan diabetes. Hon kunde inte påvisa några skillnader mellan grupperna. Det fanns även fler likheter än skillnader i övriga hjärtinfarktsymtom mellan patienter med och utan diabetes. Däremot visade det sig att fler patienter med diabetes dröjde mer än två timmar innan de sökte vård vid hjärtinfarkt jämfört med patienter utan diabetes.
Avhandlingen visar också att färre än hälften av patienterna med diabetes ringde SOS Alarm som första medicinska kontakt. Processen att besluta sig för att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt hos personer med diabetes var komplex, och avhandlingen påvisar flera hinder för att patienterna snabbt skulle söka vård.
– Svårigheter att tolka symtomen och svårigheter att förstå att det är hjärtinfarkt man drabbas av är faktorer som bidrar till att man dröjer med att söka vård. Vissa patienter försöker att behandla symtomen från hjärtat med egenvård, exempelvis i form av att ta värktabletter och att vila. Många vill även gärna rådgöra med en anhörig innan de tar beslut om att söka vård, säger Karin Hellström Ängerud.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Karin Hellström Ängerud är sjuksköterska vid Kardiologen, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Fredagen den 13 mars försvarar Karin Hellström Ängerud, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Symtom, fördröjning och beslut att söka vård vid hjärtinfarkt hos patienter med diabetes. (Engelsk titel: Symptoms and care seeking behaviour during myocardial infarction in patients with diabetes).
Opponent: Anna Strömberg, professor, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Christine Brulin.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.
Kontaktinformation
Karin Hellström Ängerud kan nås på:Telefon: 070-622 91 34, karin.hellstrom.angerud@umu.se
