Kunskap om bakterier och smittvägar vid juverinflammation

– Kunskapen om bakteriers spridning och förekomsten av infektioner runt kalvning bidrar med information om vilka smittvägar olika bakterier har. Förhoppningsvis kan denna kunskap i framtiden bidra till att förebygga sjukdomar, säger Åsa Lundberg, SVA och SLU

Åsa Lundberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)har tagit fram en avhandling som också visar att bakterieinfektioner i juvret vid kalvning och fyra dagar senare varierar stort mellan olika mjölkkobesättningar, och att specifika mönster i förekomst av bakterier och bakteriella genuppsättningar, genotyper, kan ge information om möjliga smittvägar på gårdsnivå.

Juverinflammation har stor ekonomisk betydelse
Juverinflammation är den vanligast förekommande sjukdomen hos svenska mjölkkor. Sjukdomen har stor ekonomisk betydelse, och är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av mjölkkor i Sverige. Tre specifika bakterier som orsakar juverinflammation, Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis, studerades i en nyligen publicerad avhandling av Åsa Lundberg.

Behandling ledde till lägre celltal
– Det är möjligt att spridning mellan gårdar har skett via djurförflyttningar, men detta undersöktes inte specifikt i den aktuella studien. En annan intressant upptäckt var att de två vanligast förekommande Staph. aureus-genotyperna var associerade med lägre celltal efter behandling än de mindre vanliga genotyperna. Celltal är ett mått på inflammation. Ju högre celltal, antal vita blodkroppar, desto svårare inflammation, säger Åsa Lundberg.

I en annan av avhandlingens delstudier undersöktes hur vanliga bakteriella juverinfektioner med ovanstående bakterier är hos kvigor och kor vid kalvning, samt fyra dagar senare. Denna provtagning utfördes under tolv månader i tretton stora lösdriftsystem, med en hög andel kor med försämrad juverhälsa. Förekomsten av juverinflammation varierade mycket mellan gårdarna, men i flera av besättningarna hittades Staph. aureus och Strep. dysgalactiae redan vid kalvning hos kor av alla ålderskategorier.

– Detta tyder på att dessa bakterier smittar även via andra smittvägar än den vanligast beskrivna – från ko till ko i samband med mjölkning. I vissa besättningar identifierades också specifika infektionsmönster vilka gav information om när och hur smittspridning kan ha skett, säger Åsa Lundberg.

FAKTA
Åsa Lundberg studerade genuppsättningar från ungefär 400 isolat av de tre bakterierna från kliniska fall av juverinflammation, fördelade över hela Sverige. Två av de identifierade Staph. aureus-genotyperna var vanligt förekommande och spridda i upp till 82 olika kobesättningar, medan identiska typer av Strep. dysgalactiae hittades i upp till tretton besättningar. Inga identiska typer av Strep. uberis identifierades bland nästan 100 isolat från samma antal besättningar. Detta tyder på att både Staph. aureus och Strep. dysgalactiae kan spridas mellan besättningar, medan Strep. uberis inte tycks göra det.

Åsa Lundberg disputerar disputerar fredag 27 mars med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Mastitis in dairy cows. Genotypes, spread, and infection outcome of three important udder pathogens”.

Länk till avhandlingen

Läs mer om mastit på SVA:s webb

Kontaktinformation
Åsa Lundberg, tel. 018-67 46 67, e-post: asa.lundberg@sva.se. Pressekreterare Mikael Propst, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Tel. 018-67 41 11