Fantasi håller långdistansförhållanden vid liv
Nyckeln till att få ett långdistansförhållande att fungera är fantasi, exempelvis att man tänker på den andre, föreställer sig doften och minns föregående möte.
Med hjälp av fantasi kan par få ångdistansförhållande att fungera. Det visar ny forskning i sociologi av Iveta Jurkane-Hobein på Södertörns högskola och Uppsala universitet.
Mellan fem och tio procent av befolkningen i olika länder är särbo. En del av dem bor så långt ifrån varandra att det är svårt att träffas ofta. Trots att långdistansförhållanden är vanliga har frågan knappt studerats inom sociologi tidigare. Den aktuella studien är alltså banbrytande.
Iveta Jurakne-Hobein har gjort djupintervjuer med 19 individer i Lettland med erfarenhet av långdistansförhållanden med en partner inom landet eller i ett annat land. Hon disputerar i sociologi med sin avhandling den 27 mars på Södertörns högskola.
– Att paren är tillsammans i fantasin, i betydelsen att de har förmågan att föreställa sig det, är det enskilt viktigaste svaret på hur de får förhållandena att hålla. Genom att föreställa sig den andres doft eller röst håller de intimiteten vid liv. Jag är övertygad om att resultaten även gäller för Sverige, säger Iveta Jurkane- Hobein.
Det kan vara bra att idealisera varandra
Iveta har inte studerat om långdistansförhållanden håller. De som har intervjuats i hennes undersökning har lyckats hålla liv i sina relationer, och frågeställningen var hur de har gjort för att lyckas.
– De som har forskat på frågan om sådana förhållanden håller ger lite olika svar, säger hon. En del studier har kommit fram till att långdistansförhållanden är lite mindre stabila än andra förhållanden, medan andra studier visar att de är lika stabila.
I sin forskning har Iveta även undersökt hur paren kommunicerar med varandra. Inte otippat är det vanligt med Skype och sms, men också att skicka paket med presenter eller vykort. I sin avhandling visar hon också att paren tenderar att idealisera varandra och bara visa sitt bästa jag när de ses. De är dock medvetna om att det är så. Slutsatsen är att idealiserande kan vara en fungerande strategi för att hålla ett långdistansförhållande vid liv.
Ivetas studie är inte bara unik för frågeställningen som sådan. Den är också speciell eftersom den fokuserar på intima relationer i Östeuropa; ett fält som är lite utforskat. Forskarskolan BEEGS på Södertörns högskola, som Iveta är kopplad till, fokuserar just på studier av Östeuropa och Östersjöregionen, och finansieras av Östersjöstiftelsen.
– Det visar sig att sociala normer i Lettland kan försvåra långdistansförhållanden. De äldre som är uppvuxna i Sovjetunionen har kollektiva normer som kan göra långdistansförhållanden omöjliga, exempelvis att de måste vårda sina föräldrar. De unga som har växt upp i ett självständigt Lettland har tvärtom självorienterande normer, om exempelvis självständighet, som också försvårar för förhållanden på distans.
Disputationen
Iveta Jurkane-Hobein har genomfört sina doktorandstudier i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap och vid forskarskolan BEEGS, Baltic and East European Graduate School, på Södertörns högskola. BEEGS finansieras av Östersjöstiftelsen. Iveta examineras av Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Iveta Jurkane-Hobein, iveta.jurkane@sh.se, 08-608 50 96, 076-402 12 89, +45 30 86 87 81
