Forskning som hjälper personer med autism att kommunicera

Syftet med studien var bland annat att titta på hjärnans plasticitet bland ungdomar och unga vuxna med autism. Studien som omfattade 32 personer pågick i 8 veckor och visade att den grupp som fick använda det datorbaserade träningsprogrammet gjorde framsteg i förmågan att känna igen emotioner. I träningsprogrammet övas systematiskt att utifrån bilder på personer, i ansikten eller enbart ögon, läsa ut om en person är glad, arg, ledsen osv. Efter 8 timmars träning såg man en tydlig skillnad på både beteende och hjärnaktivitet. Med hjälp av magnetkamera kunde man se att viktiga delar av det som kallas för den sociala hjärnan hade aktiverats. Träningsprogrammet kan användas som del i en mera omfattande social färdighetsträning.

– Det finns ett fåtal studier gjorda där man har undersökt hur kognitiv träning kan utveckla den sociala förmågan hos barn med AST. Tack vare vår studie kan vi med stor glädje konstatera att hjärnan vid AST uppvisar potential för förändring och anpassning genom adekvat träning., säger Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND.

– Funktionsnedsättningar innebär stora problem under barndomen och svårigheter att klara sig i vuxenlivet. Dessutom påverkas såväl anhöriga som samhället eftersom många av dessa personer har svårt att fungera i vardagen och få arbete senare i livet. Därför är det så viktigt att vi skapar ännu mer resurser till hjärnforskningen, det gäller inte minst forskning med inriktning på hjärnans förmåga till utveckling och lärande, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Det webbaserade verktyget fungerar både som träning och som kommunikationsverktyg. Tanken är att det ska vara ett underhållande verktyg som används i samspel med till exempel förälder, syskon eller vänner till den drabbade.

FAKTA
Den 2 april infaller den internationella autismdagen. I Sverige har cirka 1-2 procent av befolkningen ett autismspektrumtillstånd (AST)-diagnos1. AST är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att samspela med andra och läsa av andra människor. Både den verbala och ickeverbala kommunikationen som ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck, kroppsspråk eller tonfall är nedsatt.

Kort fakta om AST och Autism

• Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.
• AST förekommer ofta tillsammans med andra sjukdomar, funktionsnedsättningar och psykiatriska diagnoser vilka påverkar ASTs uttryck och svårighetsgrad och individens hjälpbehov
• I Sverige har 1-2% av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare med AST hos pojkar än hos flickor.
• Autism visar sig oftast före tre års ålder.
• Har svårt med ömsesidig kontakt med andra människor
• Begränsade mönster i beteende, intressen och aktiviteter
• Fixering vid intressen som är ovanliga i intensitet eller fokus

Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.

FEFA: http://ki.se/kind/fefa2

Publikationen i pubmed: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25792694

http://www.hogrefe.se/Klinisk-psykologi/Neuropsykologi-och-minne/

Kontaktinformation
Sven Bölte, professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND, 08-517 779 14, sven.bolte@ki.se. Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00, Sophie.ternheim@hjarnfonden.se Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se