Det kryllar av bakterier i dricksvattenrören

Tror du att vårt dricksvatten är sterilt? Det är det inte. Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem nästan obefintlig. Men nu kan läget vara på väg att förändras.

Bakterier och mikrober växer i huvudsak till sig på insidan av våra vattenledningar vilket syns i form av en tunn, kladdig beläggning, en så kallad biofilm. Alla ytor från råvattenintag till kran är täckta av biofilmen.

Nya resultat av forskare i teknisk mikrobiologi och teknisk vattenresurslära visar att artrikedomen av bakterier i vattenrören är enorm samt att bakterierna tycks spela en större roll än vad man tidigare trott. För det mesta positiv. Bland annat anar forskarna att en stor del av vattenreningen sker i ledningsrören och inte enbart i vattenverken!

Till följd av den här kunskapen kan man i framtiden kanske styra råvattnets kvalité så att de gynnsamma bakterierna kan rena ännu effektivare än idag. Rubbningar i biofilmen kan också varna om något inte står rätt till.

– Ett tidigare helt okänt ekosystem har uppenbarat sig för oss. Tidigare gick det knappt att se några bakterier alls och nu kan vi plötsligt se åttiotusen bakterier per milliliter dricksvatten! Från att ha gått i mörker med en ficklampa befinner vi oss i ett upplyst rum, säger forskarassistent Catherine Paul entusiastiskt.

Tillsammans med professorerna Peter Rådström (projektledare), Kenneth M. Persson och doktoranden Katharina Lührig har hon nyligen publicerat resultaten i Microbes and Environments https://www.jstage.jst.go.jp/article/jsme2/30/1/30_ME14123/_article

Resultaten har lett till att biofilmsbeläggningarna diskuteras livligt i branschen.

Inte mindre än ett par tusen olika arter lever i vattenledningarna. Enligt forskarna finns ett samband mellan bakteriersammansättning och vattenkvalitet.

– Vi misstänker att det finns ”goda” bakterier som hjälper till att rena vattnet. Man kan likna det med våra kroppar. Tarmarna myllrar ju av bakterier varav merparten ser till att hålla magen i schack.

Exempelvis har de konstaterat att en bakterie, Sphingomonas, förekommer när vattenkvaliteten är god.

– Den här bakterien är känd för att äta icke önskvärt organiskt material och till och med giftiga kemikalier och plaster. Den tål också klor.

De gynnsamma bakterierna gillar inte bara smuts. De frisätter också ämnen som ger god smak och lukt åt vattnet.

Omvänt finns bakterier som visserligen inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som kan vara en signal om att något inte riktigt står rätt till. Kanske att metallen börjar rosta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög.

Den här kunskapen kommer väl till pass, nu när Sveriges ledningsnät från efterkrigstiden snart ska bytas ut för miljardbelopp.

– Den allra största förtjänsten med detta nyöppnade kunskapsfält är att vi så småningom kanske kan styra sammansättningen av råvattnet i våra vattenverk så att tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas på bekostnad av de oönskade mikroorganismerna. Ungefär som att rätt mat ger bättre tarmflora, säger Catherine Paul.

FAKTA
I Sverige finns ca 7 200 mil nedgrävda dricksvattenledningar, vilket motsvarar åtta meter vattenledning per svensk (privata rör i fastigheter ej inräknade). Varje år producerar Sverige tusen miljoner kubikmeter dricksvatten. Klimatförändringarna kommer troligen att öka risken för vattenburna sjukdomsutbrott, orsakade av parasiter och bakterier. Tekniken för att undersöka biofilmerna i vattenrören med PCR-baserad storskalig sekvensering har bland annat utvecklats tillsammans med Nationellt forensiskt centrum samt lundaforskarna Anders Tunlid, Björn Canbäck och Tomas Johansson som använt en snarlik teknik för att undersöka mikrofloran i jordprover.

Kontaktinformation
Peter Rådström, professor teknisk mikrobiologi, LTH, Lunds universitet, 0735 338987, 046-2223412, peter.radstrom@tmb.lth.se eller Catherine Paul , (nås lättast på mail) 046-222 83 28, , catherine.paul@tmb.lth.se