Smarta lägenheter får folk att byta beteende
Listiga elnät och smarta lägenheter låter både spännande och intressanta, men fram till idag har de i mångt och mycket varit skrivbordsprodukter. KTH-forskaren Anders Nilsson ska ändra på det i ett forskningsprojekt i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Han kommer att studera hur de boende använder den nya tekniken i praktiken och hur deras beteenden förändras i den smarta lägenheten.
Den privata elkonsumenten får en allt viktigare roll för att balansera den förnyelsebara energin i våra elnät. Det säger forskaren Anders Nilsson på avdelningen Industriell ekologi vid KTH.
Med det menar han att du och jag i allt större utsträckning kommer att bli medvetna om hur mycket el vi förbrukar, men också när och vilken typ av elektricitet vi använder. Det vill säga om elen kommer från exempelvis vattnet, vinden, solen eller brunkolen.
Anders Nilsson berättar att forskningsarbetet kommer att bedrivas i Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholm som har den uttalade ambitionen att vara en miljöstadsdel i världsklass. Det handlar om boende i 155 smarta lägenheter som ingår i projektet som går under namnet Smarta elnät i stadsmiljö.
– Det smarta med dessa lägenheter är bland annat att de alla är utrustade med realtidsvisualisering av hushållets energikonsumtion, kostnaden för denna samt dess klimatpåverkan. Detta inkluderar el-, värme- och tappvattenanvändning och kommer att göras via en skärm i lägenheten och en mobilapp, där man både kan se och styra energiförbrukningen. Så fort man sätter på en spisplatta så kan man till exempel se hur mycket just denna platta drar, säger Anders Nilsson.
Då elpriset är dynamiskt och varierar över dygnets timmar kan boende flytta energiförbrukningen till ett tillfälle med lågt timpris. Det samma gäller för mängden koldioxid per kilowattimme som hela tiden varierar, beroende på hur mycket energi som kommer från exempelvis kol- eller solkraft. Det går alltså att konsumera el både utifrån pris och miljöpåverkan.
För att uppnå detta ingår ett teknisk avancerat styrsystem i de 155 lägenheterna. Det handlar om allt från smarta vitvaror som tvättmaskiner och torktumlare till personliga laddstolpar nere på parkeringen. Det gör att man kan styra sin tvättmaskin efter exempelvis prissignalen, så att maskinen startar automatiskt vid den tidpunkt då priset är som lägst.
– Jag ska studera hur de boende kommer att använda tekniken. Flyttar de sin konsumtion i tiden baserat på pris eller klimatpåverkan? En kombination av dessa två faktorer? Bidrar systemet till minskade utsläpp? Minskade kostnader för de boende? Hur ändrar de sina beteenden i övrigt? Vilken återkoppling är relevant för de boende? Vilka beteendeförändringar kan fås till stånd? Vilka drivkrafter och tröskelvärden finns? Det vill säga exakt vid vilken prisnivå börjar det spela någon roll att förflytta sin energikonsumtion? Detta forskningsprojekt ger mig och oss möjligheten att dra slutsatser runt sådana här saker, säger Anders Nilsson.
En del vet han dock redan.
– Vi gjorde en förstudie med realtidsvisualisering i Farsta för inte så länge sedan. Informationen gavs via en skärm i trappuppgången. Mätning per timme och en rörlig pristariff gällde. Vi kunde se att folk flyttade sin energiförbrukning rent tidsmässigt. Mellan 5-15 procent av den totala energikonsumtionen förflyttades från tiimmar med högt elpris till timmar med lägre. Energiförbrukningen har fram till idag varit något av en osynlig konsumtion, och detta handlar om att skapa en ökad medvetenhet om den och dess effekter, berättar Anders Nilsson.
Han tillägger att folk nog alltid i hyfsat hög utsträckning kommer att laga mat när de är hungriga. Men disk- och tvättmaskinen kan ju göras när som, och det går att spendera mindre tid i duschen.
Den personliga integriteten har varit i fokus i projektet. Detta eftersom hemmet är den plats som är heligast för människor. Här vill man vara för sig själv, privat. Man måste ta höjd för att en del kanske inte vill visa att de duschar i en halvtimme varje morgon. De kan vara skraja för att bli utmålade som kvarterets miljöbov.
– Det finns en rädsla bland folk, så den personliga integritet har vi jobbat mycket med. Det handlar om att skapa förtroende och transparens. Så att de boende känner sig involverade och trygga i systemet. Använder de inte funktionerna i de smarta lägenheterna blir det heller inget framgångsrikt forskningsprojekt, säger Anders Nilsson.
Vilka delar och funktioner i de smarta lägenheterna kan då infogas i vanliga hem redan idag? Norra Djurgårdsstaden är väl rätt high tech från start. Anders Nilsson berättar att många funktioner i lägenheterna ligger i datormolnet, så utåt sett ser inte de smarta lägenheterna så listiga ut.
Samtidigt är huset tämligen smart konstruerade, så till exempel uppvärmningskostnaderna kan hållas nere.
– Det är det som är energibolagens fokus idag. Att kommersialisera sådana här smarta lösningar så fort som möjligt. Både elektriska apparaters förbrukning som uppvärmningskostnader sjunker konstant, vilket gör att elbolagen måste hitta nya affärsmodeller, säger Anders Nilsson.
Det samma gäller förstås även vitvaror, som är hyfsat färdigutvecklade produkter.
Det är Energimyndigheten som finansierar forskningsarbetet, som håller på fram till 2018. Förutom KTH ingår NCC, HEBA, Erik Wallin AB, Fortum, ABB, Ericsson och Electrolux i forskningsprojektetet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Nilsson på 073 – 916 40 93 eller anders.nilsson@abe.kth.se.
