Stora skillnader bland deltagarna i första maj-tågen
I år är det 125 år sedan första maj-demonstrationer arrangerades för första gången, i en rad länder över hela världen. Dagens typiske demonstrant i Sverige skiljer sig åt både när det gäller ålder och utbildning beroende på om demonstrationståget arrangeras av Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna/LO. Men oavsett partitillhörighet betraktas första maj av demonstranten som en protest och möjlighet att påverka politiskt.
– Vänsterpartiets tåg har en social sammansättning som är väldigt lik till exempel miljö- och fredsdemonstrationer, medan Socialdemokraterna och LO attraherar en relativt större andel av de grupper som ofta brukar ses som mindre benägna att demonstrera, till exempel arbetare och äldre, säger Magnus Wennerhag, sociolog vid Göteborgs universitet.
Han har tillsammans med forskarkollegorna Abby Peterson och Mattias Wahlström undersökt vem den typiske första maj-demonstranten är och varför folk väljer att demonstrera på den specifika dagen. Genom att delta i ett större internationellt forskningsprojekt, där forskare genomfört enkätundersökningar vid ett 100-tal demonstrationer, har de kunnat jämföra hur första maj firas i sju olika länder. I Sverige genomfördes enkätundersökningar vid sex första maj-demonstrationer, i Stockholm, Göteborg och Malmö mellan 2009 och 2012. Både Socialdemokraternas (SAP) och LO:s samt Vänsterpartiets (V) tåg undersöktes.
Fler unga och kvinnor bland V-demonstranter
Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan de demonstrationer som arrangeras av V respektive SAP/LO. V:s demonstrationståg attraherar en större andel yngre, studenter och kvinnor, medan SAP/LO i stället lockar en större andel medelålders och äldre, samt en större andel män.
V-demonstranterna är dessutom mer välutbildade, fler än fyra av fem har högskoleutbildning. Här återfinns även störst andel demonstranter med medelklassyrken (47–59 procent). I SAP/LO:s demonstrationer har runt hälften av demonstranterna högskoleutbildning. Här finns i stället störst andel demonstranter med arbetaryrken (27–38 procent).
− Sedan 1970-talet har den internationella forskningen sett unga och välutbildade från medelklassen som de typiska demonstranterna, men åtminstone i Socialdemokraternas och LO:s första maj-tåg ser vi att just arbetare mobiliseras, säger Mattias Wahlström.
Forskarna har även kunnat undersöka vilka sociala och politiska faktorer som i allmänhet gör folk mer benägna att demonstrera första maj. Det visar sig då att de som identifierar sig som arbetare är mer villiga att demonstrera. Men samma sak gäller för de som har medelklassyrken inom utbildning, vård och omsorg, som är något mer benägna att demonstrera än till exempel produktionsarbetare. Utlandsfödda är också något mer villiga att demonstrera.
− Men viktigast är ändå politisk övertygelse och organisationsmedlemskap. Störst roll spelar allmän vänsterorientering och partisympatier med SAP eller V, eller att man är medlem i något av dessa partier, säger Magnus Wennerhag.
Ses som en möjlighet att påverka politiskt
Studien belyser också skälen till att demonstrera som deltagarna själva anger. Dessa varierar stort, men det dominerande synsättet är att första maj betraktas som en protest och en möjlighet att påverka politiskt. Jämförelsen mellan olika europeiska länder gör det tydligt att första maj utgör en plattform för att uttrycka sin ståndpunkt i frågor som lokalt är aktuella. Det kan röra sig om allt från kärnkraftsmotstånd till kritik mot nedskärningar i offentlig sektor, eller försvar av rätten att vara ledig på första maj.
– En intressant paradox är att på platser där traditionen är jämförelsevis svag, exempelvis i London, så betonar deltagarna i högre grad marschens betydelse som tradition och firande, säger Mattias Wahlström. I Sverige där traditionen är väl etablerad är det däremot vanligare att deltagarna i första hand ser marscherna som protestdemonstrationer.
Kontaktinformation
Magnus Wennerhag, fil. dr och forskare i sociologi, telefon: 0706−24 68 73 e-post: magnus.wennerhag@gu.se Mattias Wahlström, fil. dr och forskare i sociologi, telefon: 0704−38 02 59, e-post: mattias.wahlstrom@gu.se
