Tidigare upptäckt av bröstcancer-metastaser

Fyndet har gjorts av cancerforskaren Lao Saal och hans medarbetare och bygger på så kallat cellfritt, cirkulerande DNA – små bitar av arvsmassa från olika celler, som cirkulerar i blodet. Att ha mindre mängder av sådant DNA i blodet är normalt, men vid sjukdomar som till exempel cancer kan mängderna bli större.

Lao Saal och hans medarbetare har använt sig av ett redan insamlat material från en bröstcancerstudie som pågått i Lund sedan 2002. Materialet innehöll både prov från den bortopererade tumören och blodprov som tagits med jämna mellanrum under de år kvinnorna följts upp.

Tumörproverna innehöll många genförändringar, som utgjorde ett ”fingeravtryck” specifikt för varje tumör. Man letade sedan i blodproverna efter cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) med samma fingeravtryck. Studien är ganska liten – den bygger på material från bara 20 kvinnor – men resultatet är slående.

– För 19 av de 20 kvinnorna i vår studie kunde ctDNA i blodproverna mycket tydligt visa hur det skulle gå. De kvinnor som inte hade något ctDNA i blodet klarade sig från återfall, medan höga nivåer av ctDNA visade att metastaser höll på att bildas, säger Lao Saal.

Metastaserna avspeglade sig också tidigt i blodproverna. Där kunde man hitta tecken på de nya tumörerna flera månader innan sjukhusundersökningarna visat att patienterna fått återfall.

– Tumör-DNA-värdena i blodproverna avspeglade metastaserna i genomsnitt 11 månader innan läkarna kunde se dem. I några fall var skillnaden nästan tre år. Kan man hitta de nya tumörerna så mycket tidigare, så kanske de går bättre att behandla, hoppas Lao Saal.

Studien måste följas av undersökningar med fler deltagare, så att man kan vara säker på att resultaten är hållbara. Om de är det, så skulle ctDNA-undersökningar kunna bli ett sätt att upptäcka metastaser av bröstcancer tidigare än idag.

Förutom möjligheten att behandla de kvinnor som håller på att få metastaser, så kan den nya metoden också tänkas visa vilka kvinnor som inte behöver behandlas så kraftigt. Om man vet att de kvinnor som inte har något ctDNA i blodet kommer att klara sig från återfall, så skulle det för deras del kunna räcka med mindre aggressiv behandling. Idag blir de flesta bröstcancerpatienter inte bara opererade utan får också strålning, hormonterapi eller cellgifter för säkerhets skull.

– Man vet att många kvinnor överbehandlas, vilket innebär både onödigt lidande och onödiga kostnader. Men så länge man inte vet säkert vilka som kan klara sig utan tilläggsbehandlingarna, så vågar man inte låta bli dem. Undersökningar av ctDNA kanske kunde bidra till att ge svaret på den frågan, menar Lao Saal.

Han tror att undersökningarna kan behöva göras med jämna mellanrum efter bröstcanceroperationen, så att eventuella metastaser snabbt kan fångas upp. Lundaforskarna har redan startat två nya studier, där man ska följa ett större antal kvinnor från bröstcancerdiagnosen och framåt.

FAKTA
Studien Serial monitoring of circulating tumor DNA in patients with primary breast cancer for detection of occult metastatic disease Eleonor Olsson, Christof Winter, Anthony George, Yilun Chen, Jillian Howlin, Man-Hung Eric Tang, Malin Dahlgren, Ralph Schulz, Dorthe Grabau, Danielle van Westen, Mårten Fernö, Christian Ingvar, Carsten Rose, Pär-Ola Bendahl, Lisa Rydén, Åke Borg, Sofia K Gruvberger-Saal, Helena Jernström och Lao H Saal EMBO Molecular Medicine online 18 maj 2015

Studien har finansierars av bl.a. Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen och fru Berta Kamprads Stiftelse.

Kontaktinformation
Lao Saal, Lunds universitet nås på tel 046-222 03 65 och 070 888 5261, eller lao.saal@med.lu.se