När t-shirten avslöjar att du är stressad

Genom sensorer och elektroder i våra kläder, så kallade smarta textilier, mäts allt ifrån puls, svett, hjärtfrekvens till belastande arbetsställningar, muskelaktivitet och stress. Såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön avslöjas genom mätningar, signaler, datainsamling och analyser direkt i jobbvardagen – inte ett antal år och arbetsskador senare.

Det är professorerna Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz vid Skolan för teknik och hälsa på KTH som jobbar med att utveckla dessa listiga mätsystem, textilier och klädesplagg.

Men varför behövs de? Svaret kommer från Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär”. Cirka 27 procent av kvinnorna och 20 procent av männen hade kroppsliga och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär 2014. Jämfört med 2012 innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. 2012 hade 22 procent av kvinnorna och drygt 17 procent av männen någon form av arbetsorsakade besvär, fysiska eller psykiska.

När det kommer till enbart arbetsorsakade besvär till följd av fysisk belastning ligger siffran på 10 procent av kvinnorna och 8 procent för män under 2014.

Hur fungerar då de smarta kläderna i praktiken? Jo, till exempel genom att använda sensorer av textil och elektroniska mätgivare inbyggda i kläderna.

– Givarna visar vinklar och krafter på olika kroppsdelar. Förenklat är det ett sätt att titta på kroppställningar. Man kan placera ut givarna och sensorerna i kläderna och på det sättet mycket exakt fånga både rörelser och kroppställning, berättar Jörgen Eklund, professor och chef på enheten för ergonomi på KTH.

Genom att analysera den information som givarna och andra sensorer samlar in kan man utvärdera om arbetet och arbetsmiljön har en negativt eller kanske positiv konsekvens för kroppen och psyket.

Det är dock inte bara skadliga rörelser som kan identifieras utan även icke-rörelser. Även om man motionerar en halvtimme tre gånger per vecka så finns det studier som visar att man får negativa hälsoeffekter av för mycket stillasittande. Information om hur lite man rör sig kan givetvis också samlas in.

Är det då tänkbart att man med hjälp av dessa sensorfyllda kläder lättare kan hävda sin rätt till ersättning för arbetsskador till exempel från Försäkringskassan? Det går ju att monitorera sin arbetsmiljö bra, till exempel enahanda rörelser.

Det är möjligt, och en av många användningsområden. Men framför allt ger vi ett billigt instrument till arbetsgivaren att använda för att förebygga arbetsorsakade besvär, men också för att behålla det i arbetet och arbetsmiljön som faktiskt är bra, säger Jörgen Eklund.

Förutom de smarta klädernas förmåga att identifiera arbetsställningar och -rörelser kan de även hålla koll på arbetsmiljöns psykosociala påverkan på människor. Jörgen Eklund berättar att det finns flera sätt att mäta stressnivån. Hjärtfrekvensvariabilitet (hur tiden mellan hjärtslagen varierar), blodtryck och hudkonduktans (hudens förmåga att leda ström) är tre sådana sätt.

– Ju mer stressad man är desto mindre varierar tiden mellan enskilda hjärtslag. Följer vi en individ under en arbetsdag kan vi se vilka situationer som stressar henne eller honom. Det är dessutom inte alls säkert att man själv är medveten om att man är stressad, men genom att mäta kan man tydligt se detta. Man kan tro att man har full koll på läget, men mätningarna visar någonting helt annat. Det gäller att hitta risk- och friskfaktorer, säger Jörgen Eklund.

Förutom att människor slipper lida i onödan genererar en bra arbetsmiljö god kvalitet på produkten eller tjänsten. Det finns det många studier som visar detta, bland annat från bilindustrin. Därför är både Jörgen Eklund och Kaj Lindecrantz övertygade om att god arbetsmiljö är en viktig<br /> konkurrensfördel i den globala kapplöpningen.

– Sämre arbetsplatser kostar i slutändan mer. Kan du visualisera mätningarna och därigenom ringa in problemen, som man kanske inte kan se med blotta ögat, blir sambandet ännu tydligare, säger Kaj Lindecrantz.

Arbetsmiljön har givetvis också stor betydelse när höjd pensionsålder diskuteras. Ska kroppen men även knoppen orka med att jobba ytterligare 5-10 år vill det till att arbetsmiljön inte bryter ner människan.

FAKTA

• Efter en betydande nedgång beträffande arbetsorsakade besvär under åren 2003 till 2012 så visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsorsakade besvär 2014” en tydligt ökning under 2013 och 2014. Ökningen avser både psykosociala och fysiska besvär.
• Jörgen Eklund berättar att det på senare tid kommit massor av nya material och sätt att tillverka smarta kläder på. Ledande och icke-ledande fibrer kan kombineras med olika väv- och sticktekniker och elektronik kan fästas via exempelvis tryckknappar. Detta innebär bland annat att det är betydligt enklare att tvätta de smarta kläderna.
• De smarta kläderna kan förutom möjligheten att identifiera arbetsorsakade besvär även användas inom sportmedicin och rehabilitering. Just rehabilitering är ett fokusområde för KTH-forskarna, och de smarta kläderna kan se till att man inte anstränger de skadade kroppsdelarna samtidigt som man tränar resten av kroppen.
• Jörgen Eklunds och Kaj Lindecrantzs forskning går både ut på att mäta kroppens rörelser och reaktioner och konstruera tekniker (algoritmer) för att utvärdera dessa. ”Vi tittar brett, från textilier och strömförsörjning via sensorernas utformning till hur insamlad information ska analyseras, visualiseras och användas. Det vill säga hela kedjan, säger Jörgen Eklund.
• KTH-forskarnas mål är också att skapa en kunskapsdatabas med fakta och underlag baserad på mätningar. Denna databas kan sedan med tiden analyseras för att kunna identifiera och korrigera de gränser som finns för vad som är skadlig eller inte för människan.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Eklund på 08 790 48 26 / jorgen.eklund@sth.kth.se eller Kaj Lindecrantz på 08 790 48 25 / kaj.lindecrantz@sth.kth.se