Ny modell för barns delaktighet i kulturverksamheter
Man ska ta vara på barns resurser. En ny modell kan ändra tankesättet kring barn och ge dem större möjlighet till delaktighet i kulturverksamheter. Modellen är resultatet av forskning vid Högskolan i Borås och presenteras i rapporten ”Rum för de yngsta”.
Forskningsprojektet började med en studie av Borås stadsbibliotek som utformade ett nytt kulturrum för barn i åldrarna 0-5 år. Forskningen fortsatte sedan till andra platser i och utanför staden. Syftet var att undersöka hur kulturrum för barn, som bygger på barns och föräldrars delaktighet, kan förverkligas.
Barbro Johansson, docent i etnologi vid Göteborgs universitet och Frances Hultgren, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås observerade barn och intervjuade barnens föräldrar som besökte verksamheterna. De intervjuade även pedagoger från kulturverksamheter i Borås och politiker. Fokus var på hur barns och deras närståendes delaktighet kan stödjas.
– Utifrån våra studier har vi skapat en modell för delaktighet som verkar för inkludering, inspiration involvering och engagemang i kulturverksamheter för barn. Modellen tar sin utgångspunkt i synen på barn som människor i ständig tillblivelse, vilka är värda att respekteras på samma sätt som vuxna. Modellen kan ligga till grund för att skapa verksamheter där barns perspektiv får komma till uttryck, säger Frances Hultgren.
Modellen består av tre nivåer: den ontologiska nivån, den ideologiska nivån och genomförandenivån. Den första nivån handlar om att se varje varelse som en individ redan från födseln – att se barn som aktiva och kompetenta. Den andra nivån återfinns exempelvis i FN:s barnkonvention och den tredje handlar om inkludering, inspiration, involvering och utmaning.
Frances Hultgren berättar att barn ofta uppfattas som passiva mottagare i kulturverksamheter – de får se på teater eller lyssna på sagor. Men även en liten människa har rätt att göra avtryck.
– Ett exempel på det är att barnen får önska sånger eller att de har möjlighet att gå undan om de vill. Lika väl som de har rätt att vara delaktiga har de också rätt att välja hur mycket de ska delta, säger hon.
– Dessutom ska barnen själva kunna komma in i rummet och det som finns i rummet ska vara anpassat efter deras förutsättningar, till exempel i deras höjd. I rummet ska de vara trygga, de ska få synas och höras och det ska finnas plats för de närstående, förklarar Frances Hultgren.
Under projektet har forskarna också gjort observationer kring barns lek. De har observerat hur barn leker när de får anvisningar och hur de leker när de får hitta på helt själva. De upptäckte att platser som vuxna glömt bort, som vuxna inte definierat, är extra spännande. Där kan barnen leka på sina egna villkor.
– Barnen på en förskola fick fotografera platser som de tyckte var spännande. Många av de platserna fanns inte på förskolan. Till exempel pekade de ut en ödetomt på andra sidan staketet fullt med skräp, som kundvagnar och annat bråte, säger Frances.
FAKTA
Rapporten ”Rum för de yngsta. Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter” är nummer 32 i Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession.
Kontaktinformation
Kontakta författarna: Frances Hultgren: e-post: frances.hultgren@hb.se, telefon: 033-435 4354; Barbro Johansson: e-post: barbro.johansson@cfk.gu.se, telefon: 031-786 54 93
