Fördubblad häststam förklarar ökande mullhalter i svensk åkermark
Under de senaste två årtiondena har mullhalten i svensk åkermark ökat på grund av en ökad odling av fleråriga vallar. Mullhalten är avgörande för markens bördighet, men en ökad inbindning av organiskt kol i marken motverkar också utvecklingen mot ett varmare klimat. Överskottet av hö konsumeras av en växande svensk häststam, som alltså ger fördelar för både åkermark och klimat.
Som en del av miljöövervakningen har många länder infört återkommande, rikstäckande inventeringar av tillståndet i jordbruksmark. I Sverige började övervakningen 1987, och jordprover från mer än 3000 platser samlades in fram till 1997. En andra inventering genomfördes mellan åren 2000 och 2007 och den tredje, som fortfarande pågår, startade 2010. Nu har forskare från SLU för första gången undersökt trender när det gäller jordarnas mullhalt.
– Vi blev förvånade när vi såg att mullhalten faktiskt ökade i 18 av 21 län mellan den första och den senaste inventeringen, säger Christopher Poeplau från institutionen för ekologi. Från många andra europeiska länder, såsom Norge, Finland, Belgien, England och Wales, har det kommit rapporter om minskande mullhalter i jordbruksmark.
De två faktorer som har störst betydelse för mullhaltsutvecklingen i ett län är hur mycket stallgödsel som sprids, och hur stor andel av den totala jordbruksmarken som utgörs av vall. Spridningen av stallgödsel har dock minskat under de senaste 25 åren, på grund av en ökande import av kött och ett minskande antal kor och grisar i det svenska jordbruket. Däremot har odlingen av vall ökat med 250 000 hektar, eller 23 procent, under denna period. Fleråriga gräs producerar stora mängder underjordisk biomassa som omvandlas till mullämnen i jorden.
Mest har vallodlingen ökat i de län där antalet hästar har ökat mest. En häst med normal aktivitetsgrad behöver cirka ett hektar vall per år.
– Den starkt växande häststammen kan alltså nästan helt förklara vallarealens ökning, säger Christopher Poeplau. Vår studie visar tydligt att livsstilsfaktorer kan leda till storskaliga förändringar i markanvändningen, på både regional och nationell nivå.
FAKTA
Den starka koppling mellan svenskarnas livsstil och mängden kol i marken redovisades nyligen i en artikel i tidskriften Biogeoscience:Positive trends in organic carbon storage in Swedish agricultural soils due to unexpected socio-economic drivers. Biogeosciences Discuss., 12, 3991-4019, 2015. C. Poeplau, M. A. Bolinder, J. Eriksson, M. Lundblad & T. Kätterer. (doi:10.5194/bgd-12-3991-2015)
Läs rapporten Mark- och grödoinventeringen
Kontaktinformation
Christopher Poeplau, forskare Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 22 86, christopher.poeplau@slu.se För frågor på svenska Thomas Kätterer, professor Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 24 25, thomas.katterer@slu.se
