Björnars DNA bättre på 1800-talet
Björnskinn i 100 år gamla samlingar visar att dagens björnar har tappat genetisk mångfald. Det framgår av en ny forskningsstudie vid Naturhistoriska riksmuseet. Vid förra sekelskiftet genomgick björnstammen i Skandinavien en dramatisk flaskhals på grund av intensiv och oreglerad jakt. Som minst fanns bara något hundratal björnar kvar i Skandinavien.
Efter att slutligen ha fridlysts, kunde björnarna återhämta sig och uppgår idag till nästan tre tusen djur.
I museets samlingar finns både ben och skinn från björnar som levde på 1800-talet innan flaskhalsen. Genom att undersöka DNA från dessa prover och jämföra med moderna björnar kunde forskarna se två saker.
Dagens björnar är uppdelade i tre populationer i södra, mellersta och norra Skandinavien. En del forskare har tidigare föreslagit att denna uppdelning orsakades av flaskhalsen för 100 år sedan. Men den nya studien visar nu att detta inte stämmer. Uppdelningen fanns redan innan flaskhalsen, vilket innebär att de genetiska skillnaderna mellan de tre populationerna har funnits en längre tid och kan ha uppstått av naturliga orsaker snarare än mänsklig påverkan.
Det andra resultatet är att den genetiska variationen var högre innan flaskhalsen. Idag har björnarna en relativt hög genetisk mångfald men den har minskat de senaste 100 åren, särskilt södra Skandinavien. Den södra populationen finns idag i Härjedalen och södra Jämtland, men även norra Dalarna, Medelpad och Hälsingland.
En hög genetisk mångfald ökar artens chans att överleva långsiktigt genom att klara förändringar i sin livsmiljö. Denna studie är ett exempel på hur värdefulla naturhistoriska samlingar är för framtida forskning.
Resultaten är publicerade i tidskriften Molecular Ecology.
Kontaktinformation
Kontakt: Erik Ersmark, Erik.ersmark@nrm.se, Doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, Love Dalén, Love.Dalen@nrm.se, Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet