77 miljoner till forskning om skogsråvara och biomassa
Framtagning av nya trädsorter som växer så det knakar samtidigt som de är lämpliga för flera användningsområden; Modeller för att övervaka och minska utbredningen av contortatallen i landet; Granar som inte har röta och som på ett hållbart sätt kan erbjuda en rad ekosystemtjänster; Skötselåtgärder för att långsiktigt säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd.
– Klimatfrågan, minskad användning av fossila råvaror och brist på naturresurser är stora utmaningar för vårt samhälle. För att komma till rätta med dessa behöver vi utveckla hållbar produktion, användning och förädling av förnybar biomassa – i den här satsningen ligger fokus på hållbar primärproduktion, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Lista på de projekt som beviljas medel
Kort beskrivning av de projekt som beviljas medel återfinns längre ner
Det övergripande målet med utlysningen är att ta fram ny kunskap som ska bidra till att utveckla hållbar produktion av förnybar biomassa. Satsningen syftar också till att stärka svensk forskning och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle.
Bakgrund
Utvecklingen av en så kallad biobaserad samhällsekonomi pågår i ökande takt världen över. Svensk forskning inom dessa områden håller en hög kvalitet och Sverige har konkurrensfördelar, bland annat genom god tillgång på biomassa från skogen. 2012 tog Formas fram en strategi – Formas Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi tillsammans med VINNOVA och Energimyndigheten. Den har varit vägledande i utlysningen tillsammans med NRA 2020 som är en nationell forskningsagenda för skogssektorn och som har tagits fram av Skogsindustrierna i samverkan med företag, forskare, myndigheter och forskningsfinansiärer.
Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa under perioden 2014-2016. Mellan 2015 och 2017 avsätts 25 miljoner kronor per år i tre år för forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar primärproduktion av skogsråvaror och biomassa. Ytterligare utlysningar av medel till forskning om skogsråvaror och biomassa kommer att genomföras successivt under 2015-2016.
Beviljade projekt:
Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar
Lektor Niklas Björklund, SLU, Uppsala, Niklas.bjorklund@slu.se
Belopp: 1,7 miljoner kronor
Bara i Sverige planteras årligen 360 miljoner barrträdsplantor. En ansenlig mängd dör på grund av angrepp av snytbaggar och bastborrar. Idag finns det inget lämpligt icke-insekticid skydd för en stor andel av dessa plantor. I detta projekt kommer vi att undersöka en metod som kan skydda dessa plantor. Metoden går ut på att trigga det inducerade försvaret med metyljasmonat, en signalsubstans som produceras när en planta blir skadad och som har visats förbättra plantans försvar.
Kombinerade effekter av älgbetning och insektsskador på träds tillväxt
Professor Christer Björkman, SLU, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se
Belopp: upp till 5,1 miljoner kronor
Älgbetning orsakar stora skador i svenska skogar. Trädens tillväxt minskar och de blir deformerade. Det finns flera studier som tyder på ett positivt samband mellan älgbetning och insektsskador, men den kombinerande effekten har aldrig kvantifierats. Projektet avser att kvantifiera i) den kombinerade effekten av älgbetning och insektsskador på trädens tillväxt, ii) den indirekta effekten av älgbetning på insekters mångfald, skadegrad och framgång vid ändrad födokvalitet, iii) effekten av älgbetning på predationstrycket på insekter via ändringar i vegetationen.
Den bortglömda skogen – gallringsåtgärder för en hållbar skogsproduktion och biologisk mångfald i boreala skogar
Lektor Sönke Eggers, SLU, Uppsala, sonke.eggers@slu.se
Belopp: 5,4 miljoner kronor
Det finns ett stort behov att kombinera bevarande av biologisk mångfald och produktion av biomassa i boreala skogar. Jämnåldrig skog med uttag av småträd (det vill säga låggallring skog) dominerar konventionellt skogsbruk i Norden, men också i stora områden i Baltikum, Ryssland och Nordamerika, med potential att minska nischdiversiteten på global skala. Trots detta finns förhållandevis lite kunskap om betydelsen av skötselåtgärder för att säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd långsiktigt. Målet med detta projekt är att förbättra situationen i nära dialog med skogsförvaltare och tillsammans (1) undersöka hur variation i beståndsstruktur som är uppkommen genom gallring är kopplad till artsammansättning och demografisk förekomst av fåglar, ryggradslösa djur och lavar, (2) designa nya realistiska skötselåtgärder för lägre skikt i skogen och undersöka deras påverkan på funktionell biodiversitet och (3) utveckla modeller för att ge riktlinjer för implementering av kostnadseffektiva och fungerande naturvårdsåtgärder på landskapsnivå.
Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61
