Många barn lever med våld och försummelse
Majoriteten av unga vuxna svarar att de har upplevt någon form av utsatthet under uppväxten. En studie, gjord på uppdrag av Socialstyrelsen, visar att många barn och ungdomar är utsatta under lång tid men samtidigt oförmögna eller ovilliga att berätta för vuxna om sina erfarenheter.
I studien, genomförd av Åsa Cater vid Örebro universitet på uppdrag av Socialstyrelsen, har 2 500 unga vuxna mellan 20-24 år fått svara på frågor kring sin uppväxt. Målet var att ta reda på hur många som drabbas av fysiska, verbala eller sexuella övergrepp, försummelse, att bevittna våld eller utsätts för stöld, rån eller bedrägeri. Studien undersöker dessutom vilken hjälp och stöd de fått och deras hälsa i vuxen ålder.
– Människor som är utsatta i unga år lider i högre grad av ångest, posttraumatisk stress och självskador som vuxna. Dessutom hamnar fler av dem i kriminalitet. Bland kvinnor är depression vanligare medan män oftare försöker ta självmord eller får problem med alkohol, berättar Åsa Cater.
Studien visar att det är vanligare att män utsätts för fysiska övergrepp och egendomsbrott eller blir vittne till våldsamma händelser. Kvinnor utsätts i högre grad för verbala kränkningar, sexuella övergett och försummelse i hemmet. Kvinnor är generellt mer utsatta i hemmet och männen i skolan eller i offentliga miljöer.
Mer forskning krävs för att kartlägga och säkerställa omfattningen av barns och ungdomars utsatthet men studien visar att det är vanligt – 92 procent av männen och 88 procent av kvinnorna rapporterar någon form av utsatthet. 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen berättar att de blivit utsatta för tre eller fler former av utsatthet som studien tar upp.
Men det är bara en liten andel av ungdomarna som anmäler det till polisen. Detsamma gäller de barn, som bevittnar fysiskt våld mellan föräldrar – drygt 11 procent av deltagarna i studien. 28 procent svarar att de har varit vittne till kränkande handlingar mellan föräldrar som till exempel hot eller verbala övergrepp. Bara ett fåtal har fått professionellt stöd för att hantera det som hänt.
– Det är mycket ovanligt att våld mellan föräldrar anmäls till polisen. Men 57 procent svarar att de har berättat för någon, oftast en vän, och att de känner ofta att de har fått det stöd och hjälp de behövt, säger Åsa Cater.
– Men det gäller inte för den grupp som faktiskt har anmält till polis eller socialtjänst. Dessutom anger de, som valt att inte berätta för någon, att de inte gjort det för att de inte trott att det skulle innebära en förändring. Därför är det viktigt att stödet är effektivt, lättillgängligt och känt och når ut till utsatta barn.
Att barn och ungdomar berättar om vad de går igenom är viktigt. Barn och ungdomar, som har berättat för någon, mår bättre och lider i mindre grad av depression senare i livet.
– Att förebygga, upptäcka och åtgärda handlingar som innebär våld mot och försummelse av barn är centrala uppgifter för alla verksamheter som möter barn och föräldrar. Skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis måste samverka för att på bästa sätt skydda barn och ungdomar. Vi kommer fortsätta att arbeta för att göra vad vi kan för att åstadkomma bättre bedömningar och bättre insatser, avslutar Åsa Cater.
Läs mer i rapporten: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-6-55
Kontaktinformation
Åsa Cater, Örebro universitet, asa.cater@oru.se, tel 019-303007 eller 0706-760717
