Många miljökonsekvenser av 2+1-vägar
När en väg görs om till 2+1-väg blir det konsekvenser för boende i området, både vad gäller framkomlighet och miljö. En rapport från VTI visar att flera av dessa konsekvenser inte tas hänsyn till i projekten.
Att genom mittseparering uppgradera en ”vanlig” väg till 2+1-väg har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå högre trafiksäkerhet och ökad framkomlighet. 2+1-vägar har därför blivit ett mycket vanligt inslag i vägnätet de senaste 15 åren.
Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön. Inför en mittsepareringsåtgärd måste alltså åtgärdens konsekvenser för miljön och människan beskrivas, liksom hur olägenheter ska kunna undvikas eller mildras. I studien har forskarna identifierat ett antal miljökonsekvenser som idag inte alltid uppmärksammas i processen inför ett mittsepareringsprojekt.
Försummat miljökonsekvenserna
– Framför allt framkom att man i planeringen hade försummat att beskriva miljökonsekvenser av den omledningstrafik som uppstår då den mittseparerade vägen av olika orsaker stängs av, säger Lennart Folkeson, forskare på VTI.
Eftersom 2+1-vägar stängs av även vid enkla drift- och underhållsåtgärder måste trafiken ofta ledas om via andra vägar. Detta leder till otrygghet för personer som bor eller har sin dagliga verksamhet invid omledningsvägen. Det kan också uppstå olägenheter som har med föroreningar, buller och vibrationer att göra. Dessutom framkom det i studien att omledningsvägarnas standard inte alltid är tillräcklig för att ta emot de trafikflöden som plötsligt kan uppstå.
Långsiktiga konsekvenser
Miljökonsekvenser förknippade med själva 2+1-vägarna handlade bland annat om svårigheter för kringboende att ta sig över vägen, otrygghet för barnfamiljer, ökat behov att skjutsa barn samt begränsad tillgänglighet till jordbruks- och skogsfastigheter på andra sidan vägen.
Tillfälliga vägavstängningar kan leda till minskade intäkter för näringsidkare och olägenheter i samband med fördröjda varuleveranser.
– På sikt kan sådana konsekvenser möjligen påverka lönsamheten för lokal företagsamhet och bidra till avfolkning av landsbygden, säger Lennart Folkeson.
När det gäller cykeltrafik visade studien bland annat på behovet av cykelvägar utan avbrott för att inte tvinga cyklister ut på 2+1-vägen samt tydlig skyltning till cykelvägarna.
Förslag till förbättringar:
- Forskarna föreslår att processen för miljökonsekvensbeskrivning av mittsepareringsprojekt förbättras vad gäller främst
- Utvidgning av samrådskretsen till att omfatta även intressen i anslutning till omlednings-vägnäte
- Bedömning av att komplettera 2+1-vägen med attraktiva gång- och cykelväga
- Uppmärksamhet på miljöeffekter av ändrad drift- och underhållspraxis på 2+1-vägen
- Bedömning av sekundära miljökonsekvenser till följd av ändrade förutsättningar för jordbruk och annan lokal näringsverksamhet.
Fakta om studien
En 2+1-väg är en ”vanlig” väg som mötesseparerats så att vägen växelvis har 2 körfält i ena och 1 körfält i andra körriktningen. För denna studie valdes två studieobjekt: väg 23 Sandsbro–Drättinge och väg 47/195 Hedenstorp–Habo. Studien har gjorts för att bidra till utvecklingen av metodiken för att beskriva miljökonsekvenser av 2+1-vägar. Den baseras på fyra fokusgrupper och en intervju med två länsstyrelsetjänstemän. Deltagarna hade antingen varit engagerade i planering och/eller drift och underhåll av vägarna eller var på olika sätt berörda av konsekvenser av att vägarna blivit mittseparerade.
Kontaktinformation
Lennart Folkeson, Telefon: +46 13 20 41 59 Mobiltelefon: +46 70 917 42 02 E-post: lennart.folkeson@vti.se
