Sämre hälsa hos vårdande anhörig
Var fjärde person i Sverige över 55 år är vårdare av anhörig. Mer än var tredje av dessa anhörigvårdare upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfredställelse. Ny forskning i geriatrik vid Lunds universitet pekar mot stödåtgärder för en utsatt grupp.
Beth Dahlrup, doktorand i geriatrik vid Lunds universitet, har undersökt sambanden mellan anhörigbörda och hälsa. Sverige har en stor befolkningsgrupp som tar hand om anhöriga i hemmet. Dessa anhörigvårdare drabbas i olika grad av fysiska och psykiska symtom, kopplat till sin situation. Beth Dahlrup har tagit fram fakta som visar att de flesta av de anhörigvårdare som har hög belastning, vilket mer än var tredje anhörigvårdare i undersökningen uppger att de har, även lider av nedstämdhet, spänningssymtom och olika sorters smärtor från muskulatur och rörelseorgan.
– Intressant är att i det omvända fallet, när anhörigvårdaren rapporterar låg belastning, så är hälsa och livskvalitet bättre för den här gruppen än i motsvarande grupp av dem som inte vårdar anhörig, säger Beth Dahlrup.
Tidigare rapporter från Socialstyrelsen, bland annat, har visat att omkring 40 procent av dem som vårdar anhöriga säger sig ha dåligt med tid för sina egna vänner och familj. Risken att den egna hälsan försämras ökar också ju mer tid som läggs på att vara anhörigvårdare. Och ju närmare band mellan den som vårdar och den sjuke, desto högre stress och börda.
– Skillnaderna i livstillfredställelse mellan personer som vårdar respektive ej vårdar anhöriga väcker frågor om vård och samhälle, säger Beth Dahlrup.
Forskningsrapporten är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Archives of Gerontology and Geriatrics. Resultatet har tagits fram med hjälp av insamlade uppgifter i forskningsprojektet Gott åldrande i Skåne, GÅS, som bedrivs inom den geriatriska forskningen vid Lunds universitet.
– Vår forskning visar att en stor andel av anhörigvårdarna är belastade och att behov finns att utveckla stödstrategier för denna grupp. Behov av ökad medvetenhet om anhörigas hälsosituation inom vård och omsorg är också angeläget, säger Sölve Elmståhl professor i geriatrik vid Lunds universitet och ansvarig för GÅS-projektet.
– Anhöriga är en nyckelgrupp för att hantera kommande utmaningar med allt fler äldre vårdtagare inom kommun och landsting, avslutar Sölve Elmståhl.
”Coping as a caregiver: A question of strain and its consequences on life satisfaction and health-related quality of life”, Beth Dahlrup, Henrik Ekström, Eva Nordell och Sölve Elmståhl, Archives of Gerontology and Geriatrics, doi:10.1016/j.archger.2015.06.007
Kontaktinformation
Beth dahlrup epost beth.dahlrup@med.lu.se
