Nya grepp krävs efter skogsbränder
I augusti 2014 rasade den största skogsbranden i Sverige i modern tid. I spåren av den står skogsägarna i Västmanland inför att föryngra stora arealer. Gamla erfarenheter av föryngring efter brand kan nu komma väl till pass.
Snabb och lyckad återbeskogning har på sikt en stor betydelse för skogsägarnas lönsamhet och samhällets tillgång till förnybar råvara. Men förutsättningarna för att föryngra skogen ser annorlunda ut efter en brand, jämfört med normala förhållanden.
– Hur man föryngrar efter en skogsbrand beror mycket på hur branden har påverkat marken och träden, säger Jan Weslien, forskare på Skogforsk. Men det är alltid bra att låta marken vila minst en hel vegetationsperiod. På hårt bränd mark behövs normalt ingen markberedning. Rotmurkla men framförallt snytbagge kan ställa till stora problem om man föryngrar för tidigt efter branden. Vid plantering rekommenderas tre säsongers hyggesvila. Vid sådd minst ett år.
– Det här är givetvis en högaktuell fråga för alla skogsägarna i brandområdet i Västmanland. Men skogsbränder är något som inträffar varje sommar, så det finns många andra runt om i Sverige som också berörs av den här frågan, säger Jan Weslien.
Eftersom råden varierar beroende på förutsättningarna finns alla råden samlade i Skogforsks kunskapsbank på webben – www.skogforsk.se/skogsbrand
Mer om föryngring efter skogsbrand
Eldens påverkan på ekosystemet är stor. En stor del av den befintliga biomassan på marken brinner upp och försvinner. En effekt blir att näringskonkurrensen mellan växter helt upphävs och nya pionjärarter vandrar in. Med tunnare humustäcke och svart färg blir marken dessutom varmare vilket skapar nya förutsättningar för olika organismer. Föryngring efter brand bör inte följa samma mönster som vid nyetablering efter en föryngringsavverkning. Behovet av maskinell markberedning är ofta mindre, och trycket från skadegörare större. Nysatta plantor kan vara det enda ätbara för insekter och vilt i den annars döda miljön. Rekommendationer bygger dels på gamla erfarenheter från 1960-talet efter hyggesbränning men framförallt på resultat från början av 2000-talet där forskarna studerade plantering och sådd efter hygges- och naturvårdsbränningar i Bergslagen. De resultaten har nu omtolkats för att bättre passa läget efter bränder som den i Västmanland 2014.
Kontaktinformation
Jan Weslien Forskare Natur & Miljö jan-olov.weslien@skogforsk.se 018-18 85 05 070-698 59 29
