Oron för mer insektsangrepp i ett varmare klimat kan vara obefogad
Det finns en utbredd oro för att ett varmare klimat ska leda till mer insektsskador på grödor och skog. Hittills finns lite vetenskapligt stöd för den oron, konstaterar en internationell forskargrupp från bland annat SLU, i boken Climate Change and Insect Pests. Men det är fortfarande mycket osäkert vad ett ännu varmare klimat kan leda till.
Insekter är en av de grupper som påverkas snabbast av ett varmare klimat. Redan i dag har både utbredning och beteende påverkats hos vissa arter. Insekterna är växelvarma (”kallblodiga”) och det är förklaringen till att de svarar snabbare och tydligare på klimatförändringar, inte minst på en stigande temperatur, än många andra organismgrupper.
Ett tydligt exempel är att flera insektsarter har flyttat sin utbredningsgräns norrut. Av någon anledning tycks skadeinsekter sprida sig snabbare norrut än närbesläktade arter som inte är skadegörare. Trots detta har inte skadeproblemen ökat markant på senare år.
I boken, som avhandlar situationen i stora delar av världen, konstaterar flera av författarna att vi behöver lära oss mer om de bakomliggande mekanismerna för att kunna göra bättre förutsägelser och aktivt motverka negativa konsekvenser. Inte minst är det samspelen mellan skadeinsekt, värdväxt och naturliga fiender som behöver kartläggas batter, eftersom alla tre påverkas av ett ändrat klimat.
– Det kan vara en del av förklaringen till varför ett varmare klimat inte med automatik leder till mer skador, säger Christer Björkman på institutionen för ekologi på SLU, som är en av redaktörerna för boken.
Små insekter kan få enormt stora effekter på hela ekosystem när de blir tillräckligt många. Det finns många exempel på det redan i dag och det är inte uteslutet att ett ändrat klimat kan bidra till utbrott i framtiden. Det finns dock fortfarande en stor osäkerhet när det gäller hur redan etablerade och nya skadeinsekter kommer att reagera på den fortsatta uppvärmningen.
Forskarna konstaterar också att eventuella negativa effekter sannolikt kan motverkas om vi ändrar vårt sätt att bruka våra marker. Ett exempel är ett ökat inslag av mer diversa odlingssystem, till exempel blandskog, som kan gynna skadegörarnas naturliga fiender.
Kontaktinformation
Christer Björkman, professor i skogsentomologi Institutionen för ekologi, SLU Uppsala 018–67 15 32, christer.bjorkman@slu.se
