Storebror ser dig i förorten – utvecklingen styrs av rädsla
Murar som förhindrar människor från att umgås på gatan, polisnärvaro och videoövervakning. Det blir i ökad grad verkligheten för de boende i de franska förorterna när områdena rustas upp. Forskning från LiU visar hur misstänksamhet mot förorten styr de aktörer som är satta att utveckla den.
Hösten 2005 bröt våldsamma upplopp ut i Paris förorter efter att två ungdomar mist livet i en polisjakt. Sedan dess har liknande händelser utspelat sig runt om i Europa och i maj 2013 bröt oroligheter ut i Husby i samband med att en man sköts till döds av polis.
– De flesta forskare är överens om att upplopp och konfrontation mellan polis och ungdomar inte enbart beror på en uppgång i ungdomsbrottslighet, säger Christophe Foultier, doktorand vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.
I avhandlingen Regimes of Hospitality visar Christophe Foultier hur lokala utvecklingsstrategier ökar isolering och social stigmatisering i utsatta områden. I strategierna, som kan röra allt från ombyggnationer till hur man får invånarna i arbete, ser Christophe Foultier två motsättningar.
– Å ena sidan strävar projekten efter att få de som bor i området engagerade i förändringen. Å andra sidan betraktas invånarna i förorterna ofta med misstänksamhet av samma projekt som försöker få dem att delta. De ses i en bemärkelse som ett säkerhetshot och i vissa fall bygger man utefter detta, säger Christophe Foultier.
Resultatet av de dubbla budskapen leder till att invånarna skapar en misstro gentemot alla strategier, program och projekt som vill ha deras engagemang. Säkerhetssträvandet bidrar alltså istället till att öka isolering och social stigmatisering hos de boende.
Med utgångspunkt i två förorter utanför Paris, Le Franc-Moisin-Bel-Air och Les Cinq Quartiers, undersöker Christophe Foultier hur lokala utvecklingsstrategier påverkar invånarna där.
Det han ser är att lokala politiker, bostadsbolag och andra lokala intressenter bygger ett samhälle som passar den bild av hot och säkerhet som de själva har – en bild som bygger inte sällan bygger på rasistiska föreställningar. Därmed präglas de boendes hemmiljö ofta av videoövervakning på publika platser, digitala lås, magnetlås, poliser samt staket och murar som ska hindra att folk samlas. Vad trygghet innebär för de som bor i området tas inte i beaktande.
– Jag tolkar det som en maktfråga och ett sätt att vilja styra förorten. Akademiker och politiker måste ta till sig den här kunskapen, för förorten är i kris. Både den franska och den svenska.
I ett nytt projekt ska Christophe Foultier undersöka hur lokala utvecklingsstrategier ser ut, och påverkar, två svenska förorter. Dessa ska sedan jämföras med de franska exemplen.
Kontaktinformation
Christophe Foultier, tel: 086536443, Christophe.foultier@liu.se
