Ju högre inkomst desto större chans att överleva hjärtkirurgi
Det finns ett tydligt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, både på kort och lång sikt. Det framgår av en registerstudie gjord av forskare från Karolinska Institutet.
Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som inkomst, är kopplade till risk för att få hjärt-kärlsjukdom. Men vilken roll dessa faktorer spelar för prognosen efter en hjärtoperation är mindre välstuderat.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort en registerstudie som visar att disponibel familjeinkomst är starkt koppat till långtidsöverlevnad efter hjärtkirurgi i Sverige. I studien ingår drygt 100 000 patienter som genomgick en hjärtoperation någon gång mellan 1999 och 2012, samtliga hämtade ur kvalitetsregistret Swedeheart.
Information om patienterna har sedan samkörts med andra register, som Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister och Statistiska Centralbyråns LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, som innehåller information om bland annat inkomst, utbildningsnivå och civilstånd.
Patienterna delades sedan in i fem lika stora grupper utifrån inkomstnivån i sitt hushåll, där alltså varje grupp innehöll cirka 20 000 patienter. De följdes sedan via registren under i genomsnitt drygt sju år. Vid uppföljningstidens slut hade totalt 29 procent de hjärtopererade patienterna avlidit – bland dem med lägst inkomster hade 43 procent dött att jämföra med 14 procent hos dem med högst inkomster.
När forskarna hade tagit hänsyn till flera andra kända riskfaktorer, se nedan, var risken för död efter hjärtkirurgi ca 30 procent lägre i den grupp som hade den högsta inkomsten jämfört med den grupp som hade den lägsta disponibla familjeinkomsten.
– Vi ser ett starkt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, men på grund av studiens upplägg kan vi inte påstå att det rör sig om ett direkt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som spelar in. Men med rätt åtgärder borde prognosen kunna förbättras hos patienter med lägre inkomster.
Svårigheten ligger i att avgöra vad som är rätt åtgärd och kommande studier bör inriktas på att undersöka detta vidare, säger Ulrik Sartipy, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Det finns faktorer som sedan tidigare är kända för att öka risken för dödlighet efter hjärtkirurgi. Sådana är till exempel ålder (där högre ålder innebär en större risk), kön, njursjukdom, diabetes och annan hjärt-kärlsjukdom. Det går att beräkna i vilken utsträckning dessa faktorer innebär en ökad dödlighet och forskarna har justerat siffrorna med hänsyn till detta, så att dessa faktorer inte längre kan förklara den ökade dödligheten.
Forskarna har dock inte tagit hänsyn till faktorer som rökning, kost, fysisk aktivitet eller följsamhet till läkemedel, som också påverkar överlevnaden efter hjärtkirurgi. Ett skäl till att dessa faktorer inte har vägts in är att sådan information inte är tillgänglig på individnivå i den aktuella studien, som är en av flera inom ramen för ett större projekt.
– Det är en svaghet i studien. Dessa faktorer har koppling till socioekonomisk status och kan troligen förklara en del av den bättre överlevnaden i högre inkomstgrupper, men detta behöver undersökas vidare, säger Magnus Dalén, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt ST-läkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Den aktuella studien är finansierad med medel från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet och Mats Klebergs Stiftelse.
Publikation
Artikeln Household Disposable Income and Long-Term Survival After Cardiac Surgery, är publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology (JACC) Magnus Dalén, Torbjörn Ivert, Martin J. Holzmann och Ulrik Sartipy, JACC – Journal of the American College of Cardiology, online 19 October 2015.
Kontaktinformation
Ulrik Sartipy, överläkare och docent Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 728 94 eller 070-690 75 61 E-post: Ulrik.Sartipy@ki.se Magnus Dalén, ST-läkare och doktorand Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 708 37 eller 070-589 10 04 E-post: Magnus.Dalen@ki.se
