Det finns ett samband mellan arbetsplatsens kultur och hur väl arbetsmiljöarbetet fungerar, visar en avhandling om arbetsmiljöarbete inom den tillverkande industrin. Det finns en utbredd föreställning om att vi är väldigt duktiga på arbetsmiljöarbete i Sverige, dock saknar många arbetsplatser idag ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, säger doktoranden Hasse Nordlöf, Uppsala universitet .
Avhandlingen belyser att det finns flera olika faktorer som påverkar hur väl arbetsplatser lyckas prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten, och studierna har särskilt fokuserat på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal.
Materialet för studierna togs fram med hjälp av enkäter, fokusgruppintervjuer och kreditupplysning.
– Vi fann att de företag som är större, har en positiv säkerhetskultur samt hög kreditvärdighet generellt också har ett bättre utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Sambandet var även det omvända, att mindre företag, en negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet indikerar att en organisation också har ett sämre utvecklat SAM, säger Hasse Nordlöf,
Positiv säkerhetskultur
– En positiv säkerhetskultur kännetecknas bland annat av att varje anställd känner ett personligt ansvar för att arbeta säkert och att arbetsledningen är engagerad i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna. På arbetsplatser med positiv säkerhetskultur finns det ett sammanhållande socialt kitt som anger att arbetsmiljön och säkerheten är mycket viktig och därmed ska prioriteras, menar Hasse Nordlöf.
Avhandlingen undersökte även personers uppfattningar om i vilken mån det egna företaget prioriterar arbetsmiljön. En jämförelse av chefers och skyddsombuds uppfattningar visade att cheferna generellt ansåg att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde.
– Sammantaget ser vi att strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter inverkar på huruvida företag har möjligheter att prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten.
– De företag som vill bli bättre på arbetsmiljöarbete skulle bland annat kunna överväga att certifiera sitt arbetsmiljöarbete enligt ledningsstandarden OHSAS 18001, samt att införa en särskild budgetpost avsatt för arbetsmiljöarbetet, menar Hasse Nordlöf.
Avhandling
Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety .
Avhandlingen försvaras torsdagen den 3 december, klockan 13.00, Krusenstjernasalen, Biblioteket Högskolan i Gävle, Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Hasse Nordlöf är doktorand vid Centrum för belastningsskadeforskning vid avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och inskriven vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Hasse Nordlöf, tel: 026-64 84 57, e-post: haenof@hig.se
