Fjällen som läkande platser

En forskargrupp med deltagande av bland andra psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen.

Där finns minnen
Projekt om fjällen handlar oftast om turism och besökande. Men fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Och där finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation.

Speciella träd, stenar och naturformationer, har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen.

– Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. säger Igor Knez.

Läkande platser
– Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att vi bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man när man befinner sig där.

– Det finns en relation mellan styrkan i bandet och välbefinnandet. Det blir som en egenterapi, man sticker iväg till fjällen för att ladda batterierna.

– Och ju starkare relation du har till fjällen desto högre välbefinnande och desto bättre terapi – fjällen blir läkande platser.

Som Carl von Linné uttryckte det 1732 i sin Lappländska resa: ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och det var så som en tung börda blev tagen av mig.”

Mutar in sin plats
Forskarna har tittat på detta både på personlig nivå och på kollektiv nivå. Vad det betyder för den enskilde, men också för kollektivet av boende i länet. På vi-nivå så identifierar man varumärkesplatserna som Åre och så vidare, platserna som är viktiga för turistindustrin och arbetstillfällena.

– Men på personlig nivå så mutar man in sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste.

– Det som de boende värdesätter mest på sina favoritplatser är landskapets skönhet samt avkopplingen och lugnet på platsen. De är också medvetna om platsernas kulturella och historiska kännemärken.

Historiens betydelse
Resultaten bekräftar även historiens betydelse för vår bild och upplevelse av fjällen. Det vackra landskapet med mäktiga fjäll och vida vyer som på 1800-talet uppskattades för sina välgörande egenskaper är än i dag något som både boende och tjänstemän värdesätter högt. Både boende och tjänstemän har även stor kännedom om det historiska kulturarvet i fjällen.

– Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen är en del av hens historia.

Tjänstemännen är medvetna
Olika handläggare i kommunerna intervjuades, när det gäller den fysiska planeringen, om hur man tar hänsyn till dessa kulturella värden? Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer, som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet.

Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella uppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet.

– Det viktiga är att vi visar att identitet och det kulturella arvet har stor betydelse för de boendes välmående. Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster.

Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Deltagare är Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län.