En sammanvägning av faktorer som är kända hos alla födande kvinnor kan användas som verktyg för att hitta nyfödda barn som löper hög risk att utveckla svår gulsot. Det visar en registerstudie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Resultat kan användas för individualiserad riskbedömning av bebisar med nyföddhetsgulsot redan vid födseln.
Nyfödda barn får ofta en mild form av gulsot som gör att de blir gulaktiga i huden och ögonvitorna. Gulsoten uppkommer ofta i slutet av första levnadsveckan, efter att barnet och föräldrarna lämnat sjukhuset.
Den milda formen av gulsot behöver inte behandlas. Men enstaka nyfödda får en svår form av gulsot, som i värsta fall kan orsaka bestående hjärnskador hos tidigare friska spädbarn. Därför görs riskbedömningar av alla nyfödda innan de får åka hem från sjukhuset och dessa ligger till grund för planering av uppföljningskontroll.
Den aktuella studien är världens hittills största registerstudie om nyföddhetsgulsot vars resultat kan användas för individualiserad riskbedömning redan vid födseln.
Riskfaktorer
– Vi hittade att man enkelt kan förutsäga en mer än hundrafaldig variation i förekomsten av behandlingskrävande gulsot hos nyfödda, säger Mikael Norman, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som har lett studien.
I den nya studien använde forskarna data från det svenska medicinska födelseregistret. Drygt 1,2 miljoner barn som föddes under åren 1999–2012 ingick i studien. Av dessa hade 1,9 procent behandlats för nyföddhetsgulsot.
Forskarna undersökte vilka faktorer hos mamman, barnet och förlossningen som redan vid födelsen var kopplade till behandlingskrävande gulsot. På så sätt identifierade de en grupp riskfaktorer och kunde göra skattningar av hur dessa riskfaktorer i olika kombinationer påverkade risken för att barnet senare skulle utveckla gulsot.
Störst risk att utveckla behandlingskrävande gulsot hade barn som förlösts med sugklocka två till tre veckor före fullgången tid. Risken ökade också om modern var överviktig, förstföderska eller hade asiatiskt ursprung, och då barnet var större eller mindre än förväntat.
Förebygga hjärnskador
Lägst risk hade barn födda med planerat kejsarsnitt mer än en vecka efter fullgången tid.
– Det händer fortfarande att nyfödda barn får hjärnskador av gulsot och registerdata antyder att problemet är större i Sverige än andra jämförbara länder.
Riskfaktorerna som vi identifierat gör det möjligt att med ett enkelt poängsystem bedöma risken redan direkt efter födseln. En sådan bedömning är en bra grund för att ge råd till föräldrar och för vårdpersonalen att planera när och i vilken form uppföljning av barnet behöver göras för att tidigt upptäcka svår gulsot och på så sätt effektivt förebygga hjärnskador, säger Mikael Norman.
Studien har finansierats med så kallade ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation
Predicting Nonhemolytic Neonatal Hyperbilirubinemia, Mikael Norman, Katarina Åberg, Karin Holmsten, Vania Weibel, Cecilia Ekéus, Pediatrics, volume 136, number 6, December 2015, doi: 10.1542/peds.2015-2001.
Mikael Norman, professor, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, och Neonatalverksamheten, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon: 070-002 10 07 E-post: mikael.norman@ki.se
