Vård i ambulansen kan rädda liv vid stroke
Ju tidigare en person som fått stroke behandlas, desto bättre ser framtidsutsikterna ut. I dag kan det ta timmar att få en diagnos och påbörjad behandling. Medicinteknik från KTH kan möjliggöra behandling redan under ambulanstransporten.
Varje år drabbas omkring 30 000 personer av stroke, och sjukdomen slår lika hårt mot män som kvinnor. Stroke är dessutom den tredje vanligaste dödsorsaken i världen, efter hjärtinfarkt och tumörsjukdomar.
– I dag kan det ta timmar från det att patienten kommit in med en stroke till dess att man via röntgen kan se om det är en blodpropp eller hjärnblödning. Ju längre tid som går, desto större del av hjärnan går förlorad, säger Fernando Seoane, universitetslektor på Skolan för teknik och hälsa vid KTH.
Han har tillsammans med professor Kaj Lindecrantz varit handledare för doktoranden Seyed Reza Atefi, en av forskarna bakom medicintekniken som gör det möjligt att behandla patienten redan under ambulanstransporten mot sjukhuset.
Diagnos i ambulansen
Själv berättar Seyed Reza Atefi att han jobbat med att använda metoden bioimpedans för att upptäcka effekterna av en stroke redan i en akut fas. Denna tidiga upptäckt och identifiering möjliggör påbörjad behandling av patienten redan under ambulanstransporten.
– Detta skulle definitivt avföra stroke som en av de tre största dödsorsakerna världen över, säger Fernando Seoane, som vid sidan av att vara universitetslektor också är docent i medicinsk teknik på KTH.
Bioimpedans är en metod att mäta andelen kroppsfett hos en individ. Hur är det då tänkt att metoden ska användas i kampen mot stroke?
Sänder svag ström genom hjärnan
Genom kliniska tester på patienter har Seyed Reza Atefi funnit att stroke modifierar de dielektriska egenskaperna så att skadad hjärnvävnad uppvisar ett annat impedansspektrum än frisk vävnad. Alltså sänder tekniken en svag ström genom hjärnan och mäter motståndet. Eftersom olika typer av vävnader leder ström skiftande bra, går det enligt hypotesen att få fram vilken typ av stroke en patient drabbats av.
Planen är nu att gå vidare med tester av flera patienter med akut stroke, för att vidare verifiera tekniken så att den kan ge kvalitativa diagnoser.
Tekniken ska enligt Fernando Seoane även kunna användas i många andra situationer där hjärnan är i fara, som vid trauman orsakade av bilolyckor, i militära konflikter, vid skador från sprängning eller på sjukhusens TIA-avdelningar (TIA är en förkortning av Transitorisk Ischemisk Attack, även kallat mini-stroke).
Projektet genomförs i samarbete med Karolinska sjukhuset, Karolinska Institutet, Högskolan i Borås, Martinos Center at Harvard University och Massachusetts General Hospital.
För mer information:
Seyed Reza Atefi, 070 723 96 14 atefi@kth.se,
Fernando Seoane, 033 435 44 14 fsm@kth.se
Kaj Lindecrantz, 8 790 48 25 kaj.lindecrantz@sth.kth.se
