Etableringsreform för nyanlända ledde inte till jobb
Den integrationspolitiska omläggning som infördes i Sverige 2010 i syfte att nyanlända människor snabbt skulle få jobb har inte fungerat. Administration och kontroll har tagit över arbetsförmedlarnas uppgifter på bekostnad av att ordna fram arbeten.
Etableringsreformen, som den dåvarande alliansregeringen införde, är en del av den svenska integrationspolitiken och innebär att arbetsförmedlingen tagit över kommunernas ansvar för flyktingmottagandet. Det är den största förändringen av politikområdet sedan 1970-talet.
Statsvetaren Jennie K Larsson har intervjuat och observerat arbetsförmedlare, etableringslotsar och samhällskommunikatörer som mött de nyanlända. På plats har hon därigenom kunnat följa hur reformens intentioner praktiskt utförts på arbetsförmedlingarna, hur de som jobbar med frågorna ”gör” politiken. Resultaten visar att etableringsreformen inte fungerar som det var tänkt, det vill säga att snabbt få in nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. Tvärtom.
– Det beror på att administration och kontroll tagit över en otroligt stor del hos arbetsförmedlingarna. Arbetsförmedlarna har inte hunnit med det de är till för – att fixa jobb, säger Jennie K Larsson.
Privata aktörer
En stor del av ansvaret för att genomföra reformen lades också på privata företag. I avhandlingen analyserar Jennie K Larsson vad som händer när privata företag bedriver arbetsförmedlande verksamhet. Privata etableringslotsar anlitades för att snabbt få folk i arbete. Den största delen av ersättningen till lotsarna betalades ut när nyanlända fått jobb. Att få en person i arbete blev på så vis många gånger viktigare än att hitta rätt nivå på jobben. De privata företagen prioriterade resultat, lönsamhet och satsade på de personer som de lättast kunde nå resultat med.
– För att tjäna pengar skaffade sig etableringslotsarna olika strategier för att människor skulle ta vilka jobb som helst. Det ledde till exempel till att många hamnade i arbeten de var överkvalificerade för, och sedan inte kom vidare därifrån.
Etableringsreformen står fast, även om etableringslotsarna avskaffades i våras.
Studien är en av de första granskningarna som gjorts av reformen. Med sin avhandling, vill Jennie K Larsson nå ut till arbetsförmedlingar, försäkringskassor, socialtjänst och andra yrkesgrupper som kommer i kontakt med frågorna.
– Jag hoppas att resultaten kan användas för att utveckla styrningen och organiseringen av jobbpolitiken för att undvika liknande problem i framtiden. Nu införs hårdare krav på att flyktingar ska ha jobb för att få stanna. Då bör ju myndigheterna å sin sida uppfylla det de är ålagda att göra.
Avhandlingen heter Integrationen och arbetets marknad.
Kontaktinformation: Jennie K Larsson disputerade den 4 december vid Linköpings universitet. Hon nås på 070–373 98 06, jennie.k.larsson@liu.se
