Skadliga växter och djur sprids längs vägarna
Lupin och den giftiga jättelokan är exempel på växter som sprids i transportrelaterade miljöer och som kan skada ekosystemet eller hota människors hälsa och ekonomi. Nu ska forskare ta fram en handbok för Trafikverket om de så kallade invasiva arterna som sprids utefter vägkanterna.
– Det är viktigt att noggrant identifiera hur arterna sprids: om det är med bilar, genom underhåll eller via något vi inte vet om än. Dessutom behöver vi utreda vilka faktorer som tillåter att en invasiv art kan etablera sig på ett ställe, säger Georg Tschan, forskare på VTI..
En EU-förordning från januari i år kräver att Sverige utvecklar handlingsplaner för att åtgärda problemet med invasiva arter. VTI påbörjar nu ett projekt för att öka kunskapen i ämnet.
Okontrollerad spridning
En invasiv art (växt eller djur) är en sådan som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och som sprider sig okontrollerat. Dessa arter kan skada ekosystemet, ha negativa effekter på jordbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.
– I Sverige har problemen med invasiva arter inte prioriterats men i och med införandet av en ny EU-förordning krävs handlingsplaner baserade på fördjupad kunskap. I förordningen finns bland annat krav på att följa upp vilka arter som finns, identifiera spridningsvägar och förhindra spridning, säger Georg Tschan, forskare på VTI.
Viktigt vara tidigt ute
Målet med projektet är att ta fram en handbok för Trafikverket och att ge råd som bygger på en vetenskapligt solid grund. Forskarna kommer bland annat att identifiera vilka arter som är problematiska i nuläget, men även peka ut sådana som kommer vara det i framtiden.
Det är viktigt att identifiera problemfallen i ett tidigt skede, det är både mest arbets- och kostnadseffektivt. Forskningsresultaten kommer därför ha omedelbara konsekvenser för Trafikverkets praktiska åtgärdsarbete.
Hur växterna sprids
– Vi behöver noggrant identifiera hur arterna sprids: om det är med bilar, genom underhåll eller via något vi inte vet om än. Dessutom behöver vi utreda vilka faktorer som tillåter att en invasiv art kan etablera sig på ett ställe, säger Georg Tschan.
Sverige hyser idag ett stort antal delvis mycket problematiska arter som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Av 2000 främmande arter i Sverige anses cirka 20 procent vara invasiva, vilket är många jämfört med andra EU-länder. Vissa av dessa är en fara för hälsan, exempelvis jättelokan, och kan orsaka kostnader för många miljoner kronor per år. Ett annan invasiv växt är lupinen.
– Även om den ser fin ut så orsakar lupinen i vissa områden en tydligt minskad artrikedom när det gäller växtarter och fjärilar, säger Georg Tschan.
Mångfaldsrika vägkanter
Många vägkanter i Sverige hyser stor biologisk mångfald och fyller en viktig funktion. Etablering av främmande arter sker oftast först vid vägar, men det är otillräckligt känt hur mycket trafiken bidrar till spridning och etablering av arterna. Man vet dock att infrastrukturen och trafiken är spridningsbärare och flera faktorer talar för att problemet kan öka.
– Det globala vägnätet förväntas växa kraftigt under de kommande åren och klimatförändringarna kommer troligen att förändra den naturliga vegetationen samtidigt som den kommer att bidra till spridningen av arter längre norrut.
Samtidigt är det mycket troligt att vissa sätt att bedriva drift och underhåll samt byggande av nya vägar gynnar etableringen av vissa växter. Eftersom spridningen av organismer inte stannar vid nationsgränserna kommer projektet ha ett internationellt perspektiv.
– Vi har också en hel del att lära oss av grannländerna. I Norge, till exempel, har arbetet mot invasiva arter kommit längre.
