Bot mot bostadsbrist – lär av Tyskland
Allt från stadsplanering och infrastruktur till skatter och finansiering behöver ses över för att komma till rätta med den svenska bostadskrisen. KTH-forskaren Anna Granath Hansson som jämfört Hamburg, Berlin, Stockholm och Göteborg menar att tyska städer upppnår sina byggmål i högre utsträckning än svenska.
Den svenska bostadskrisen har debatterats livligt under ett antal år. Ett stort antal reformförslag har också lagts fram och vissa reformer har genomförts, men för att öka bostadsbyggandet behövs ytterligare en rad åtgärder inom ett brett spann av områden, menar Anna Granath Hansson som precis lagt fram avhandlingen Institutional Prerequisites for Housing Development: A comparative study of Germany and Sweden.
I sitt forskningsarbete har hon jämfört förutsättningarna för bostadsbyggandet i Sverige och Tyskland med fokus på städers strategier för att öka bostadsbyggandet samt möjliga reformer av stadsplanering och markanvändning.
Mer i detalj handlar det om städerna Hamburg, Berlin, Stockholm och Göteborg som alla har bostadsbrist. I avhandlingen jämförs hur städerna arbetar med organisation, stadsplanering, kommunal mark och subventioner för att bygga bort bristen.
Kontinuerlig uppföljning av byggmålen
– Hamburg och Berlin har en aktiv bostadspolitik som leds av borgmästarna och senatorerna för stadsutveckling. Målen för bostadsbyggandet sätts på årsbasis tillsammans med byggbranschen. Städerna åtar sig att bidra till att byggmålen kan nås genom en rad åtgärder i den egna organisationen. Uppföljning av byggmålen görs kontinuerligt, särskilt noggrant under valåren eftersom bostadspolitiken är en viktig valfråga. I jämförelse med svenska städer så uppnår de tyska i högre utsträckning sina mål, säger Anna Granath Hansson.
De svenska städerna har å sin sida mycket ambitiösa nybyggnadsmål och har delvis anpassat sina organisationer för att få bättre förutsättningar för att nå dessa.
– Emellertid är målen uppsatta för en längre tidsperiod in i nästa mandatperiod, och de vilar inte på någon avstämning med branschen för att verifiera att målen är realistiska för de som ska bygga de nya bostäderna. Därtill arbetar man i mindre utsträckning aktivt med de bostadspolitiska verktygen. De svenska städerna bedöms därför ha sämre förutsättningar för att nå sina mål för bostadsbyggandet, säger Anna Granath Hansson.
Förenklad detaljplan
I Sverige har stadsplaneringsprocessen reformerats under en följd av år. Anna Granath Hanssons avhandling sammanfattar de reformer som gjorts och diskuterar möjliga framtida ändringar.
Några av förslagen är en förenklad detaljplan för bostadsändamål samt att privat initiativrätt med bibehållet kommunalt planmonopol införs i Sverige. Vidare beskriver hon hur man internationellt och i Tyskland arbetar med planrelaterade krav för att få fram billigare bostäder.
Ytterligare forskning skulle behövas för att sätta svenska liknande initiativ i relation till de omfattande internationella erfarenheterna som finns på området.
En slutsats i avhandlingen är också att tyska politiker har mer att vinna på att föra en aktiv bostadspolitik, bland annat på grund av den tyska bostadsmarknadens struktur med en högre andel hyresgäster och andra hyressättningsprinciper.
Avhandling
Institutional Prerequisites for Housing Development: A comparative study of Germany and Sweden
Kontakt
Anna Granath Hansson på 070 – 289 25 70 eller anna.granath.hansson@abe.kth.se.
