Till följd av den växande internationaliseringen sker kommunikation på olika språk i allt fler arbetsmiljöer. När alla på en arbetsplats är flerspråkiga, förekommer det att språken blandas eller byts fram och tillbaka i ett samtal, så kallad kodväxling. Kodväxlingen följer fasta mönster, visar forskning från Göteborgs universitet.
− Kodväxling är inte ett fel i personernas språkanvändning, utan kan vara ett meningsfullt sätt att använda den dubbla repertoar som flerspråkiga personer har till förfogande, säger Heike Havermeier, som skrivit avhandlingen Deutsch-schwedisches Codeswitching an der internationalen Universität
Heike Havermeier har undersökt hur en sådan språkanvändning kan gå till när det gäller tysk-svensk kommunikation vid institutioner på tre svenska universitet där ämnet tyska finns.
Universitetvärlden är ett bra exempel på en flerspråkig arbetsmiljö, eftersom det är mycket vanligt att forskare under sitt arbetsliv flyttar mellan olika länder eller att de även i sitt hemland har ett annat arbetsspråk.
Språkblandning vanligt
För Heike Havermeier var det därför ingen överraskning att det fanns gott om språkväxling och språkblandning i de samtal som hon spelade in på de olika arbetsplatserna.
− Vad som är överraskande och spännande är dock hur exakt kodväxlingen ser ut. Det visar sig att det finns fasta mönster för tvåspråkig kommunikation i de undersökta arbetsmiljöerna. Dessa skiljer sig från tvåspråkiga mönster som forskningen har hittat i andra flerspråkiga grupper, både när det gäller hur de två språken sammanfogas och vilka funktioner det har, säger hon.
Heike Havermeier har undersökt kodväxlingens form på olika nivåer. Först har hon urskilt om språket byts mellan olika yttranden, inom ett yttrande eller även i en grammatisk sammanhängande konstruktion, till exempel sats. Sedan har hon studerat hur enskilda ord infogas i det andra språket. Får till exempel ett tyskt substantiv en tysk pluralmarkör? Får ett tyskt substantiv en svensk artikel?
Utvecklar seciella rutiner
Hennes resultat visar att den undersökta gruppen har utvecklat speciella rutiner för detta, och att kodväxlingens form beror på dess funktion. På så sätt markerar tvåspråkiga personer omedvetet, med bara en liten hänvisning som artikel, hur deras samtalspartner ska tolka att de plötsligt byter språk. Så kan till exempel ett artikelsuffix tjänar som ett slags citationstecken.
− Om de till exempel säger ”Ich habe ein Problem mit den examinatorer”, menar de vanligtvis att det finns ett problem med personerna som är examinatorer. Om de däremot säger ”Ich habe ein Problem mit examinatorerna” gäller problemet vanligvis själva ordet, till exempel att någon har pratat om examinatorer som grupp även om det bara gäller en enda examinator. Också denna rutin är unik för den undersökta gruppen.
Användbart för effektiv kommunikation
Slutsatserna i avhandlingen är inte bara intressanta för akademisk forskning, utan kan även ha praktisk nytta i arbetslivet. För en effektiv kommunikation på en flerspråkig arbetsplats är det viktigt att man är medveten om att det finns rutiner för hur språken blandas. Om alla på en arbetsplats är flerspråkiga borde tvåspråkig kommunikation inte förtryckas till exempel genom en språkpolicy, utan nyttjas för en bra intern kommunikation.
− Vissa saker går enklare att uttrycka på det ena språket, vissa på det andra, och vissa genom flerspråkiga konstruktioner. När man använder sin fulla repertoar kan man därför kommunicera mer effektivt, säger Heike Havermeier.
Avhandling
Deutsch-schwedisches Codeswitching an der internationalen Universität (Tysk-Svensk kodväxling vid det internationella universitetet).
Tid och plats för disputation: fredagen den 29 januari 2016 kl. 10, Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborg. Fakultetsopponent: Prof. Dr. Jan Engberg, Århus Universitet
Mer information:
Heike Havermeier, telefon: 031-786 4625, e-post: heike.havermeier@sprak.gu.se
